ärva
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av ärva | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | ärva | ärvas |
| Presens | ärver | ärvs |
| Preteritum | ärvde | ärvdes |
| Supinum | ärvt | ärvts |
| Imperativ | ärv | – |
| Particip | ||
| Presens | ärvande, ärvandes | |
| Perfekt | ärvd | |
ärva
- överta egendom, titlar eller pengar från avlidna släktingar eller familjemedlemmar
- (data) överta egenskaper från ett annat objekt eller en annan klass
- (genetik) få egenskaper från föräldrar via överförda gener