être

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Franska [redigera]

Verb [redigera]

être

  1. (kopula) vara
  2. (hjälpverb) ha; används för att konstruera sammansatta tempus vid ett visst antal verb samt vid alla reflexiva verb
    Je suis venu au Luxembourg.
    Jag har kommit till Luxemburg.

Etymologi [redigera]

En sammansmältning av fornfranska estre och ester, av latin esse, "att vara", respektive stare, "att stå", av urindoeuropeiska *h₁es-, "att vara", respektive *steh₂-, "att stå". Participet été kommer av statum av stare. I de flesta andra romanska språk är det fortfarande två skiljda verb: italienska essere och stare, spanska och portugisiska ser och estar.

Se även [redigera]

Substantiv [redigera]

Böjningar av être  Singular Plural
Maskulinum être êtres

être

  1. varelse