öken
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska[redigera]
Adjektiv[redigera]
öken (oböjligt)
- (slang) dödstråkig, fullständigt ointressant
Substantiv[redigera]
| Böjningar av öken | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | öken | öknen | öknar | öknarna |
| Genitiv | ökens | öknens | öknars | öknarnas |
öken
- uttal: /ˈøkːən/
- landområde där i stort sett ingenting växer under större delen av året på grund av sträng torka
En öken i Libyen
- böjningsform av ök
