ört

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Ort och ort.

Wikipedia har en artikel om:
ört

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ört  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ört örten örter örterna
Genitiv örts örtens örters örternas

ört

  1. (botanik) växt med ej förvedade, utan mjuka stammar eller stjälkar
    Flera örter odlades i trädgården.
    Besläktade ord: örta, örtighet
    Sammansättningar: örtagård, örtkrydda, örtte

Översättningar[redigera]