Diskussion:hålla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kan man lägga till hållt bredvid hållit i verbmallen? "Hållt" får hälften så många träffar som "hållit" på google. -Moberg 24 januari 2008 kl. 15.26 (CET)[svara]

Absolut. --Andreas Rejbrand 24 januari 2008 kl. 15.49 (CET)[svara]
Jag är mycket kritisk mot formen hållt. Jag tycker att det isåfall måste finnas en kommentar om att den är en vardaglig variant. "85" 24 januari 2008 kl. 15.59 (CET)[svara]
Jag brukar vara mycket starkt emot alla former av vardagligt språk och slang, men "hållt" låter OK för mig. --Andreas Rejbrand 24 januari 2008 kl. 16.09 (CET)[svara]
För mig är det tvärt om. Jag har extra mycket emot just "hållt", men det mesta annat tillåter jag. :) "85" 24 januari 2008 kl. 16.11 (CET)[svara]
Språkrådet kommenterar att hållt inte är accepterat i skrift [1], men som talspråklig variant borde den kunna redovisas. ~ Dodde 24 januari 2008 kl. 18.53 (CET)[svara]
Rimligen samma resonemang om preteritumformen "hållde", va? 10,000 träffar på Google. "inte accepterad i skrift, men vardagligt" ~ Dodde 23 april 2008 kl. 01.10 (CEST)[svara]
"Hållde" skulle jag aldrig i mitt liv kunna acceptera. --Andreas Rejbrand 22 januari 2009 kl. 12.14 (CET)[svara]

Hålla i[redigera]

Ska verkligen hålla i stå för sig? Har samma definition som definition 1 av hålla. Lägger man till "i" till exempeltexterna för hålla def.1 så förändras inte betydelsen. Men det ser faktiskt lite mer korrekt ut.

  • Du får aldrig hålla ( i ) en trasig elledning.
  • Kan du hålla ( i ) den här bunken ett slag?

Att utelämna "i" i dessa meningar tycker jag känns ungefär som att utelämna "att" i meningen "Han lovade (att) göra som vi sagt. Det är väl ett språkligt förfall när man gör så? Eller.. Det kanske bara är utveckling. Matsmannen 14 oktober 2008 kl. 18.50 (CEST)[svara]

Det är skillnad på betydelsen "hålla i något" och "hålla i något", och borde väl hanteras som "hålla " och "hålla på <något>". Jag tycker fortfarande att det är lite besvärligt att avgöra vad som ska beskrivas i på en egen sida och vad som bör beskrivas på sidan för huvudordet. Om vi kommer på nån analys som verkar hålla bör det nog skrivas ner nånstans. Mike, vad säger du? ~ Dodde 14 oktober 2008 kl. 20.58 (CEST)[svara]
En kvick reflektion bara: jag kom att tänka på att den reflexiva användningen skiljer sig ganska kraftigt: hålla i sig och hålla sig har inte mycket till likheter. Jag tycker väl att "hålla i" (med betoning på "i" - då borde väl "i":et vara verbpartikel?) också indikerar en vägran att släppa/låta röra sig, vilket "hålla" ensamt (eller med obetonat "i" - preposition?) inte gör. Jag är inte helt säker, men...
Fast inte brukar vi väl dela upp uppslagen på det här viset med olika konstruktioner ("hålla med", "hålla i") på samma sida som huvuduppslaget? \Mike 14 oktober 2008 kl. 21.08 (CEST)[svara]
Nej, det brukar vi ju inte (bara de reflexiva betydelserna), men hmm... (sneglar lite på en annan sida)... på tenta skrev jag in att tenta av och tenta upp är två vanliga konstruktioner - ska de inte finnas med i "vanliga" konstruktioner för att betydelsen ändras lite, eller ska de länkas direkt på den raden och därmed att man insinuerar att betydelsen kan skilja sig något åt från definitionen just i dessa konstruktioner? Förmodligen ska väl idiom där betydelsen helt skiljer sig inte stå med på den raden, men... Sen så känns väl "hålla i" med betoning på i mer som en egen betydelse, än med betoning på hålla, men ett obetonat i "hålla på" (som i att "hålla på ett lag"), känns samtidigt som en egen betydelse, trots den obetonade verbpartikeln. Hur avgör man vad som bör ha en egen artikel och vad som inte bör ha det, egentligen? Jag ser inte riktigt något objektivt mönster som man kan lita på fungerar att "testa emot" för att avgöra vad som är "tillräckligt" avvikande för att presenteras under en egen artikel. Jag har för mig att vi har lämnat en tanke åt att presentera även partikelverb i huvudverbets artikel, men kommit fram till att det blir ohållbart i många artiklar fall, men jag har inte riktigt släppt den tanken helt och hållet ändå. Jag vet inte vi ska göra. ~ Dodde 14 oktober 2008 kl. 21.27 (CEST)[svara]
Jag trodde det var så att alla 'verb + verbpartiklar' fick egna uppslag men om det verb + preposition så fick de inte det. Men så kanske det inte är. Hur som helst känns det överflödigt att ha uppslag för alla kombinationer av verb+verbpartikel. Det finns många verb som kam ackompanjera ihjäl men betydelsen blir alltid densamma "<verba> till döds" "<verba> så att man dör/dödar". Att ha egna uppslag för fråga ihjäl, äta ~, tjata ~, törsta ~, svälta ~, arbeta ~ sig, städa ~ sig, stampa ~, peta ~, titta ~... ja ni förstår nog principen. –dMoberg 14 oktober 2008 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Förstår. Nej, det finns nog inget uttalat att det ska vara "si eller så". Det vi har sagt är att rena reflexiva betydelser "<verb> sig" ska presenteras i samma artikel och att "två ord som hör ihop" kan ha egna uppslag. Sen har väl diskussioner förekommit i enskilda fall ett antal gånger vad som blir lämpligast, men någon djupare diskussion om allmänna principer för gränsdragning har var jag kan minnas inte förts. Det är ett rätt så knepigt ämne... ~ Dodde 15 oktober 2008 kl. 03.01 (CEST)[svara]
När jag läser det som jag inledde den här diskussionen med inser jag att "Kan du hålla den här bunken ett slag? ska tolkas på samma sätt som "kan du hålla den här stolen en stund". Alltså vakta så ingen tar den. För att betydelsen ska bli den som avsågs måste "i" vara med. Hålla utan verbpartikel anser jag betyda vakta/reservera/se till att den inte försvinner (Tänkte på exemplet "kan du hålla hissen"). Utom när man säger "tror du den kommer att hålla för/trots påfrestningen" t.ex. (2 exempel i samma). Men då kanske "för" eller "trots" räknas som verbpartikel?
Trodde för ett ögonblick att jag bevisat att grundbetydelsen för hålla var "se till att ingen förändring sker" och alla på/i/ut o.s.v är överförda betydelser från det men så insåg jag att det finns "hålla av", "hålla tal" m.m. Men det är inte omöjligt att betydelsen (med överföringar) har vidgats med tiden så jag kanske inte är så fel ute ändå. :) Matsmannen 22 januari 2009 kl. 10.54 (CET)[svara]
Här är några vanliga konstruktioner jag kan komma på:
1) hålla i något (åt/för någon) (dvs. att inte släppa taget om något) ex.vis hålla i glaset (så att det inte tappas), hålla i stegen (så att den inte faller)...
2) hålla något (åt någon) (dvs. att reservera något (åt någon) ex.vis hålla hissen, hålla platsen, hålla drinken (så att ingen annan tar den)...
3) hålla något (åt/för någon) (dvs. att själv hålla något (upplyft), greppa något, ex.vis ett mindre föremål, (istället för att någon annan håller det)) ex.vis hålla glaset, hålla väskan...
4) hålla i något (dvs. att krama sin hand runt något) ex.vis hålla i glaset, hålla i handen, hålla i stegen...
5) hålla i sig (dvs. att se till att man inte tappar balansen, genom att greppa något stabilt)
6) hålla sig (för något) (dvs. att aktivt undvika (att göra något))
5) är reflexiv betydelse av 1), 2) och 6) har självständiga betydelser, 3) och 4) är lite knepiga att skilja åt och jag lyckades väl inte riktigt här heller, men det är ändå att i:et ska vara med ibland, och ibland inte, beroende på betydelse. Det jag vill ha sagt är väl att det inte är så enkelt som att bara bedöma om hålla efterföljs av ett i eller inte för att bestämma betydelsen. Angående för/trots så tror jag som Mike ovan att verbpartiklar alltid är betonade, och att om de är obetonade att de fyller en annan funktion, Mike gissar på preposition, själv vet jag inte riktigt. ~ Dodde 25 januari 2009 kl. 10.24 (CET)[svara]
Bra sammanfattning, men likväl så saknar jag 7) "hålla sig i något" :) (dvs att hålla fast i något så att man inte trillar) Det verkar vara relaterat till antingen 1) eller 4), men jag är osäker på vilket... \Mike 25 januari 2009 kl. 11.02 (CET)[svara]
Och då har vi för övrigt inte ens börjat fundera på hur dessa betydelser håller sig till (ursäkta) andra partiklar: hålla fast, hålla sig fast, hålla tag i... \Mike 25 januari 2009 kl. 11.17 (CET)[svara]
Menar du inte "hålla i sig i något", alltså en variant av 5). Att hålla sig i något har jag aldrig använt själv eller hört någon säga, vad jag kan komma på nu iallafall. Men, till skillnad från när den här diskussionen startade, så har vi nu iallafall en struktur till hands att hantera speciella konstruktioner som innehåller hålla: Länkat eller olänkat med hjälp av {{konstr}} under respektive definition, och på en egen definitionsrad innehållande {{se även}} om konstruktionerna inte hör till någon av de befintliga definitionerna, men som ändå förtjänar egna uppslag. Jag börjar för övrigt luta mot att inte bara partikelverb (med betonade verbpartiklar) ska kunna ha egna uppslag, utan även exempelvis verb+preposition (om det nu var det som det var). Verbpartiklar är väl för övrigt ingen ordklass: är det adverb som står efter verb som vi kallar för verbpartiklar, eller hur ligger det till? Jag har frågat på andra ställen ett par gånger tidigare, men ingen verkar ha haft riktigt koll än så länge. ~ Dodde 25 januari 2009 kl. 18.03 (CET)[svara]
Hm... möjligt att det egentligen ska vara ett extra i där; jag har bara en känsla av att den tenderar att trilla bort för mig. Ett exempel där jag dock misstänker att även rikssvenskan "tappar" i:et (om det nu är vad som sker) är i uttrycket "hålla sig i skinnet". Fast ok, det är ett lite annorlunda fall än det exemplet jag gav. \Mike 25 januari 2009 kl. 18.13 (CET)[svara]
Mm :) det skulle jag tolka som ett idiom baserat på 6), liksom "hålla sig på mattan"... Jag har säkerligen missat en massa konstruktioner och man kan analysera konstruktionerna i finare och finare delar... "hålla sig till något", "hålla sig något (ajour/uppdaterad/flytande/vaken/frisk)" är ytterligare konstruktioner jag kom på nu. Sedan finns ju, som du påpekar, en uppsjö andra konstruktioner än just "hålla" utan betonad partikel och "hålla i" att reda ut. ~ Dodde 25 januari 2009 kl. 18.47 (CET)[svara]

(←) Sida för brainstormande angående hur vi vill ha det istället... \Mike 26 januari 2009 kl. 06.04 (CET)[svara]

Hålla med och hålla i (båda med betydelseskillnad efter betoning på de olika orden) bör väl inte stå som egna fetstilsrader här? Fraserna bör väl vara i de egna artiklarna om fraserna såsom det brukar? "Hålla i" med betoning på verbet och inte i betydelsen ansvara för något är ju inte att räkna som en lexikaliserad fras utan verb plus preposition, men annars bör ju dessa stå i respektive artiklar med uttalsskillnad i fetstilsrader. (Och sen finns det väl en bibetydelse till av "håll i!" som "håll fast!" också.) /Fenix 4 juni 2009 kl. 12.17 (CEST)[svara]

Länk till borttagen rubrik[redigera]

Sedan snart tre år fungerar inte länken till "grammatikrubriken" som finns i noten till höger på sidan. --Larske (diskussion) 22 mars 2018 kl. 07.28 (CET)[svara]

Tack för påpekandet. Jag har försökt lösa det genom skrollning till rätt avsnitt, men det är nog inte lika tydligt som en rubrik. Man kanske skulle kunna hitta på nån bättre variant... //Skal 22 mars 2018 kl. 21.37 (CET) (@Larske ping //Skal 22 mars 2018 kl. 21.38 (CET))[svara]