Diskussion:människa

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Att sätta "djur" som antonym till "människa" låter i mina öron både fullständigt vetenskapligt fel och synnerligen moraliskt tveksamt. --Andreas Rejbrand 19 november 2006 kl. 00.02 (CET)[svara]

Som beskrivet i Wiktionary:Stilguide/Antonymer så finns det olika typer av antonymer, där människa och djur i det här fallet skulle kunna räknas som en kontrastiv motsats. Motsatsen behöver inte föreligga ur alla perspektiv för att räknas som motsatsord. Ur ett perspektiv som människa och djur inte är motsatser är det perspektiv som du nämner, det vetenskapliga perspektivet. Och även moralen du syftar på kommer nog från din förväntan att djur och människa skulle vara motsatsord ur det vetenskapliga perspektivet. På motsvarande sätt är "mänsklig" och "djurisk" motsatspar till varandra. ~ Dodde 19 november 2006 kl. 00.12 (CET)[svara]
Moralen jag syftar på är att jag inte anser människor vara mer värda än andra djur (eftersom människan är ett djur), och denna bild stärks av det vetenskapliga perspektivet. Djur skulle ju mycket väl passa som en hyperonym, och att ett och samma ord både anges som hyperonym och antonym klingar något illa utan en mer ingående förklaring. Jag ska försöka mig på en sådan. --Andreas Rejbrand 19 november 2006 kl. 10.30 (CET)[svara]
Om inte någon har något emot mitt försök till förklaring, så kan jag ta bort diskussionsmallen. --Andreas Rejbrand 19 november 2006 kl. 19.16 (CET)[svara]
Jag gillar inte riktigt hur det språkliga åtskiljandet av djur och människor kategoriseras som "slarvigt" och hade tänkt kommentera här eller i Diskussion:djur. Det har inte att göra med min åsikt i djurrättsfrågan, där vi väl är mer eller mindre överens. Och naturligtvis försöker jag inte hävda att människor inte är djur, givet definitionen "organism ur djurriket" (det finns det nog nästan ingen som säger, inbegripet kreationister och dylika). Däremot vill jag hävda att det helt enkelt finns en fullt etablerad alternativ avgränsning av begreppet "djur" som inte inkluderar människor. Detta innebär att "djur" faktiskt är både antonym och hyperonym till "människa" (enligt Tomas di Leva även hyponym och/eller synonym, och han har en poäng). Strikt taget är detta inte alls "ologiskt", däremot är det ett av många exempel på att språket är mindre prydligt uppbyggt än vissa kanske skulle önska sig. En annan fråga - en öppen fråga, får man nog säga - är om ett sådant språkbruk bör undvikas eftersom det skulle kunna leda till tanken att djur är "något annat" som vi inte behöver ta moralisk hänsyn till. Att ta upp denna fråga i artikeln är inte orimligt, i alla fall inte om det är något som faktiskt diskuterats inom djurrättsrörelsen. Att kategorisera "inte människor"-användningen som "slarvig" är dock inte rätt sätt - om det görs för att språkbruket i fråga ses som moraliskt farligt är det ett lite oärligt angreppssätt, och det är inte riktigt (språk)vetenskapligt hållbart eftersom det faktiskt inte är något konstigt med att ett ord används på olika sätt i olika sammanhang. Ever wonder 20 november 2006 kl. 00.21 (CET)[svara]
Vad tycker du om min kommentar i djur? Angående din anmärkning: vad säger du om att byta ut "slarvigt" mot "vetenskapligt oegentligt"? --Andreas Rejbrand 20 november 2006 kl. 00.37 (CET)[svara]
Finns mycket som är vetenskapligt oegentligt... att använda "kärnkraftverk" för de anläggningar som utvinner energi ur atomkärnor är vetenskapligt tveksamt, för att inte tala om hur ytterst ovetenskapligt begreppet "stjärnfall" är :) Men folk i gemen ger högaktningsfullt blanka den i sådant (oftast), och då får vetenskapsmän vackert acceptera att det finns ett vardagligt och ett vetenskapligt bruk av ordet, även om man även har moraliska synpunkter på endera. Men det där glider lätt in i en debatt om huruvida vi ska vara deskriptivister eller preskriptivister, beskrivande eller föreskrivande. Jag tycker kort sagt att "vardagligt" borde räcka; ytterligare detaljer tycker jag hör hemma under ====Ordets användning==== el. dyl. \Mike 20 november 2006 kl. 00.56 (CET)[svara]
Jag stör mig på "slarvigt" även i djur-artikeln, annars tycker jag kommentaren där är bra (fast kanske skulle det inte skada om man kunde vara mer specifik än "vissa tycker"). Sedan så tycker jag också att "ibland inte människa" skall tillbaka i definitionen, antingen som en del av grunddefinitionen som det var eller som en definition 2. "Vetenskapligt oegentligt" känns lite som att säga att det är juridiskt oegentligt att kalla rotmos för en rätt, men jag föredrar det nog ändå framför "slarvigt" bland annat för att det är mindre värderande (och lite för att jag inte just nu kommer på något bättre, om man anser att det behövs en markering). (Till Mike: Att vi åtminstone primärt måste vara deskpriptivister har jag mer eller mindre tagit för givet, att försöka skriva en preskriptivistisk ordbok bäddar för bråk mellan skribenterna, omöjliggör NPOV. Och så har vi ingen auktoritet, det är stor risk att vi bara gör bort oss om vi försöker säga till folk vad de skall säga och skriva.) Ever wonder 20 november 2006 kl. 01.22 (CET)[svara]
Tycker inte frågan om beskrivande eller föreskrivande är så enkel att man bara kan förkasta det ena och köra på det andra. Helt avsaknad av föreskrivande information gör innehållet enligt min mening betydligt mindre värdefull. Däremot så bör föreskrivande information beskrivas precis som den är, precis som man kan redogöra för beskrivande information. Exempelvis att "aborre" är en vanlig felstavning av "abborre" är ju i högsta grad föreskrivande. Vill jag veta hur "abborre" stavas och föreskrivande information fattas så skulle Wiktionarys information vara värdelös.
Vad gäller antonymen djur så är jag lite osäker på hur formen bäst beskrivs. Bör användningen av ordet "djur" överhuvudtaget beskrivas i artikeln om "människa". Hur olika ord är varandras motsatspar kan komma att bli betydligt mer komplicerade att förklara än på vilket sätt människa och djur är motsatspar. Jag håller med Ever Wonder om att "djur" som begrepp snarare är etablerat att exkludera människan i sammanhang utanför rent vetenskapliga och djuretiska, än att tala om att exkluderingen av människan är vardaglig eller slarvig. Hur som helst.. om antonym-frågan: hur förklarar man på motsvarande sätt att katt är antonym till hund (men att de givetvis samtidigt är kohyponymer). Exemplet att katt och hund är motsatspar är direkt taget från författaren av det svenska antonymlexikonet "Ord och motsatsord", och ter sig för mig ha ett helt naturligt motsatsparförhållande. "Vilket husdjur tycker du mest om, katter eller... <fyll i>". Naturligt svarar nog de allra flesta att "hundar" passar in i den meningen. Likaså passar katter in om man byter ut katter i meningen mot hundar. Detta gör att katter och hundar är antonymer, men ändå har jag lite svårt att liksom med en del andra ord exakt förklara varför två ord står i motsatsparförhållande till varandra. Frågan är, måste en antonym överhuvudtaget alltid förklaras mer ingående varför det är en antonym? Räcker det inte bara att konstatera att ordet faktiskt används som antonymer? 27,000 konstaterande exempel från google: [1] ~ Dodde 20 november 2006 kl. 03.25 (CET)[svara]

Hur stor andel av våra läsare väntas begripa vad "kontrastivt" betyder? (Jag är själv inte helt säker på vad Dodde menar...) --Andreas Rejbrand 4 februari 2007 kl. 21.17 (CET)[svara]

Eftersom du envisas med att lägga till kommentarer som "ovetenskapligt", "oegentligt" osv. för en fullt legitim sorts motsatsord, så finns väl ingen annan väg att gå en att skriva ut typen av motsatsförhållande som föreligger, och med utgångspunkt från detta föreligger ingenting som är ovetenskapligt eller oegentligt. Undergruppen kallas för "kontrastiv motsats" och finns kort beskrivet i stilguiden Wiktionary:Stilguide/Antonymer. Själv hade jag nöjd mig med att konstatera att de är motsatsord, men om det nu inte räcker så får det bli lite knepigare ord. Hellre oförståeligt och korrekt, än förståeligt men inkorrekt. ~ Dodde 4 februari 2007 kl. 21.33 (CET)[svara]

Människa etymologi[redigera]

मनुष्य manushya sanskrit, hindhi, indiska och asiatiska språk via romerna till Europa. Manouche i Frankrike var romerna. Att man bortsett från denna möjlighet är väl ren rasism. Romerna fanns i Sverige innan Gustav Wasa blev kung. Kan någon något om detta? Bjan999 (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 09.31 (CEST)[svara]