Diskussion:papper

Finns verkligen definition 4 på svenska? Att paper i den betydelsen finns på engelska vet jag, men jag kan inte påminna mig om att nånsin ha sett det på svenska. //Lelle1987 11 januari 2007 kl. 16.15 (CET)

Även på svenska, javisst: [1], [2],... (googlade på "publicerade papper") \Mike 11 januari 2007 kl. 16.42 (CET)

---

Diskussion flyttad från Wiktionary:Fikarummet ~ Dodde 11 januari 2008 kl. 01.56 (CET)

Jag har en fråga när det gäller ordet "papper".

I Wiktionarys artikel anges den bestämda formen pluralis till "pappren". Kan man inte också säga "papprena"?

För mig låter det mycket mer naturligt med "de där papprena" än med "de där pappren".

När jag googlade visade det sig också att många använder formen "papperna".

Är det någon som kan förklara?? Vad är rätt och vad är fel?

/Torbjörn Wester

Svenska Språkrådet kommenterar frågan här [3] och förespråkar papp(e)ren och skriver att papp(e)rena tillhör talspråk och ledigt skriftspråk. ~ Dodde 26 november 2007 kl. 18.44 (CET)

Jag föredrar formen "papperna" och vill gärna att den ska bli accepterad. "Pappren" låter helt onaturligt för mig. Skulle aldrig använda det i talspråk. Liknande ord är offer, fönster och lager vilka jag gärna vill böja till offerna, fönsterna och lagerna (istället för offren, fönstren och lagren). /Jiiimbooh 10 januari 2008 kl. 23.09 (CET)

Usch vad det går utför... --Andreas Rejbrand 10 januari 2008 kl. 23.15 (CET)

Ja, precis som det alltid har gjort... Inte går du väl omkring och säger halp och hulpit (istället för det "slarvigare" hjälpte, hjälpt)? ;) Böjningsformer har alltid utvecklats. /Jiiimbooh 10 januari 2008 kl. 23.23 (CET)

Skillnaden är val att man inte för står vad någon menar om de säger "offerna" eller "pappern" ;)

(Ska det vara pappert också?) -Moberg 10 januari 2008 kl. 23.57 (CET)

Ord som slutar på -er, -el och -en byter regelmässigt plats på dessa bokstäver i vissa former: fönster/fönstren, segel/seglen, öken/öknen. Detsamma gäller för adjektiven (e:t faller bort): vacker/vackra, kluven/kluvna, enkel/enkla. Att just ord som fönster, offer, lager och andra ord som slutar på -er i singular och har oförändrad form i plural blandas ihop böjningsmässigt med med substantiv som har tillägget av -er i plural är väl inte så konstigt, eftersom den regelmässiga bestämda pluralformen får tillägget -erna, exempelvis: apelsin/apelsiner/apelsinerna (inte apelsinrena, apelsinerena eller apelsineren), salt/salter/salterna (inte saltrena, salterena eller salteren). I "talspråk eller i ledigt skriftspråk" accepterar Språkrådet formen papp(e)rena, numrena och fönstrena, och som sådant ser jag ingen anledning att även Jiiimboohs föreslagna "offerna, fönsterna och lageren" skulle kunna redovisas i Wiktionarys artiklar eftersom dessa former av google-sökningar att döma är lika vanliga som de av Språkrådet nämnda och jag inte ser någon anledning till att dessa skulle vara mer "fel" än de Språkrådet nämnda varianterna. Jag anser dock att samtliga dessa former är felaktiga såtillvida att de inte hör hemma i vårdat skriftspråk och som sådant bör de inte presenteras i artiklarna. (Jag har dock inget svar på Mobergs förslag "pappert" som jag tycker hamnar i soptunnan direkt :)) ~ Dodde 11 januari 2008 kl. 00.56 (CET)

Jo, jag tänkte dra en parallell till gardiner - gardinerna, men du hann före med ditt svar. Eftersom ord som slutar på -er i plural brukar ha -erna i bestämd form känns det naturligt att göra samma sak med papper. Talkspråkliga böjningar har iaf jag tidigare lagt under ordets användning utan protester så då kan man väl göra samma sak här med papperna och papprena. Papprena är väl besläktat med böjningsformer som "barna", medan papperna trotts sin likhet alltså har en annan förklaring. /Jiiimbooh 11 januari 2008 kl. 01.21 (CET)

Den ena förklaringen behöver ju inte utesluta den andra. Södra Sveriges förkärlek för bestämd plural-ändelsen -na hjälper nog sitt till också :) ~ Dodde 11 januari 2008 kl. 02.12 (CET)

Sen så heter det ju "gardiner" gardin i singular men "papper" heter fortfarande papper, så den liknelsen fungerar inte. Om någon sa papperna skulle jag inte tolka det som något annat papporna. -Moberg 18 januari 2008 kl. 17.53 (CET)

PS. Varför införs papperna och så vidare i massa olika uppslag nu? Var har det beslutats? (aldrig hört dessa former personligen) -Moberg 18 januari 2008 kl. 17.59 (CET)

Det finns gott om exempel på Google för alla motsvarande dessa former (Se lista på Jiiimboohs användardiskussion). Men du kanske har en rimlig förklaring till varför papprena och papperena ska anses vara korrekta, medan papperna ska anses felaktigt, trots att papperna är minst lika vanlig i användning? Exemplet med gardinerna är relevant eftersom -na läggs till pluralet gardiner så som många verkar lägga till -na till pluralet papper, trots att formerna i singular ser annorlunda ut sinsemellan. ~ Dodde 18 januari 2008 kl. 20.29 (CET)

Böjningen mönsterna hittade jag på i en rubrik i Helsingborgs dagblad. Det är inte helt ovanligt med att böjningsförmer smittar av sig verkar det som om man tittar på böjningen "stog" (egentligen stod) där formen slog från verbet slå har smittat av sig på det liknande verbet stå barna, papprena (r före e) som kommer av att vissa verb slutar på a i best. form plural såsom meddelandena.

Talspråksböjningar har accepterats i tidigare fall, såsom ovan nämnda stog som har varit uppe för principdiskussion. Jag anser att böjningar såsom papperna är jämförbara med böjningen stog då det i båda fallen handlar om en ihopblanding av olika böjningar. /Jiiimbooh 18 januari 2008 kl. 20.32 (CET)

Okej -Moberg 18 januari 2008 kl. 23.29 (CET)

Intressant... eller, SAOB kanske egentligen aldrig markerar någonting som "talspråk"? Webbupplagan redovisar samtliga varianter, med källor (publicerade): papperen, papperna, pappren, papprena.

(Själv använder jag mig, kanske främst i tal, helst av "papprena", och tror inte jag någonsin har hört, eller sett, "papperna".) \Mike 18 januari 2008 kl. 23.46 (CET)

Om någon sa papperna skulle jag inte tolka det som något annat papporna.

Hehe, jag hörde ett utdrag från ett skånskt radioprogram för ett par dagar sedan där någon sa: "Du behöver inte prassla med papporna." Undrar hur det tolkas av en icke-skåning. :D (Uttal av -er och -or blir ofta samma på skånska.) /Jiiimbooh | snacka me' maj 1 juli 2008 kl. 00.52 (CEST)

Talspråklig stavning

Jag hoppas någon skojar. –dMoberg 30 juni 2008 kl. 22.45 (CEST)

Läs diskussionen ovanför. /Jiiimbooh | snacka me' maj 30 juni 2008 kl. 22.58 (CEST)

Intressant, från SAOL 12:

• papper: best. pl. -en äv. pappren el. -na;
• fönster: best. pl. fönstren äv. -na

/Jiiimbooh | snacka me' maj 30 juni 2008 kl. 23.14 (CEST)

Jag kommer ihåg diskussionen ovanför, eftersom jag deltog, men jag förstår inte riktigt formuleringen talspråklig stavning. –dMoberg 30 juni 2008 kl. 23.46 (CEST)

Jaså, det var så du menade. Talspråklig stavning är när man skriver som man talar; det är så det är menat att tolkas iaf. Kanske inget vedertaget begrepp. Vardaglig stavning eller talspråklig böjning skulle man ju också kunna skriva. /Jiiimbooh | snacka me' maj 30 juni 2008 kl. 23.52 (CEST)

Jag uppfattar att vardagligt/formellt har med i vilka sammanhang ordet används (eller i vilka sammanhang ett ord stavas på ett visst sätt), medan talspråkligt och skriftspråkligt har med språket att göra, om man skriver som man pratar, eller pratar som man skriver. Säkerligen sammanfaller väl talspråkligt och vardagligt ibland, men här är det väl inte fråga om att "fönstren" används i mer formella sammanhang, medan "fönstrena" används i vardagliga sammanhang, så då är väl talspråkligt ett korrektare sätt att benämna det talspråkligt. Jag vet inte riktigt. Språkrådet skriver "Formerna numrena, fönstrena och papp(e)rena hör hemma i talspråk och ledigt skriftspråk". ~ Dodde 1 juli 2008 kl. 00.12 (CEST)

Man skulle annars kunna skriva "talspråkligt influerad stavning", kanske? \Mike 1 juli 2008 kl. 22.15 (CEST)

För all del. ~ Dodde 1 juli 2008 kl. 23.23 (CEST)