Diskussion:prokrastinera
Vad kallar man en person som prokrastinerar? Prokrastinerare? Prokrastinör?
Förslag emottages tacksamt.
JE–föregående osignerade kommentar är från 213.115.84.126 (diskussion • bidrag)
- Engelskan använder procrastinator. Jag vet inte om man kan hävda att något vedertaget ord finns i svenskan, men man kan säkert använda åtminstone någon av de två översta exemplen.
- ~ Dodde 13 mars 2008 kl. 13.21 (CET)
Även ålderdomligt[redigera]
Vad menas med psykologi, även ålderdomligt? Det låter nästan som om psykologi och olderdomligt är motsatspar. "85" 15 juni 2008 kl. 23.47 (CEST)
- Jag gissar att ordet användes allmänt förr, och att det idag används inom psykologin... Kanske bör förtydligas med ====Användning====? //Skal 15 juni 2008 kl. 23.58 (CEST)
- Det har ju varit åtminstone ett par diskussioner om förtydligande av kat-taggarna. Så som det hittills varit så borde (psykologi, ålderdomligt) fungera, men jag är för flera parenteser och andra idéer. :) –dMoberg 16 juni 2008 kl. 01.13 (CEST)
- (psykologi, ålderdomligt) kan ju betyda ålderdomligt inom psykologin eller psykologi eller ålderdomligt. Det är ändå ganska okej, men att skriva "även ålderdomligt" tycker jag inte riktigt är bra. "85" 16 juni 2008 kl. 08.22 (CEST)
- Tror att just detta, eller en liknande skrivning också tagits upp i de diskussionerna. I diskussionen på Bybrunnen har jag redogjort för logiken i att tolka "psykologi, ålderdomligt" som "ålderdomligt inom psykologin" som 85 nämner (däremot inte "psykologi eller ålderdomligt"). Vill man ha med detta "eller" så bör man skriva annorlunda. "psykologi, även ålderdomligt" fyller den funktionen och jag tycker därför att det är korrekt taggat i artikeln som det är nu. Vill man förtydliga ytterligare finns alltid Användnings-rubriken, som Skalman påpekar. ~ Dodde 16 juni 2008 kl. 08.53 (CEST)
Presens particip har inte s på slutet![redigera]
Under presens praticip står "prokrastinerande, prokrastinerandes", men det sistnämnda är talspråk och bör om det alls upptas rimligen betecknas med detta.
Man kan vara prokrastinerande eller springande eller cyklande, men grammatiskt så kännetecknar s:et passivitet vilket innebär att man inte kan komma cyklandes, gåendes eller vara prokrastinerandes. S-slut bör därför inte hamna på presens particip över huvud taget, utan bara på presens (och på ord som kan ha objekt) som att "han hatas av alla", "hon älskas av många", "mjölk dricks av barn". Dock sitter alltså barnet på trappan drickande mjölk, inte drickandes.
Även i wikipedia ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Particip ) står "Till presensparticipet kan även i vissa fall fogas ett -s, men dessa former tillhör snarare talspråket än skriftspråket. Det är svårt att urskilja någon betydelseskillnad på formerna med och utan detta -s, och de förekommer knappast som attribut." –föregående osignerade kommentar är från 81.234.237.113 (diskussion • bidrag)
- Skulle först vilja lägga till "...åtminstone i vårdat skriftspråk" till påståendet i rubriken. Det finns möjlighet att koppla sidor med grammatisk information till grammatiktabellerna, exempelvis som för den finska substantivmallen där formerna ackusativ och exessiv är länkade till Appendix:Grammatik/Ackusativ#Finska respektive Appendix:Grammatik/Exessiv#Finska. Som man ser på Appendix:Grammatik så är dessa sidor inte särskilt väl utbyggda, och det hade givetvis varit väldigt önskvärt om dessa sidor kunde byggas ut och ge verkligt värdefull information. Om du känner dig manad att bistå med din kunskap för detta är du hemskt välkommen att göra så. När det gäller Wiktionarys syn på vilka ord som ska tas med så är mer vardagliga stavningsvarianter inte oönskade att ha med. I allmänhet försöker vi vara försiktiga med preskriptiv information, mer än som återgivande av exempelvis kommentarer från Språkrådet, och därigenom behålla en neutral utgångspunkt för den information som ges på Wiktionary. Det gäller både grundformer på sina egna uppslag och böjningsformer som placerats ut i en grammatiktabell, men målet är förstås att få med så mycket matnyttig information som möjligt men att ändå alltid väga det mot rimligheten i arbetsinsatsen som krävs och vad som utseendemässigt och strukturmässigt går att få med snyggt i en tabell bland annat. Är det ett förhållande som gäller ett enstaka ord, kan man beskriva böjningsformernas egenheter direkt på uppslaget, men i ett så allmänt fall som detta känns Appendix:Grammatik/Presenspartcip#Svenska som den naturliga platsen. ~ Dodde 21 december 2008 kl. 17.23 (CET)