Onkel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även onkel.

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Onkel 
maskulinum Singular Plural
Nominativ der Onkel die Onkel
Genitiv des Onkels der Onkel
Dativ dem Onkel den Onkeln
Ackusativ den Onkel die Onkel

Onkel m

  1. morbror - mors broder
    Min mor har en bror. Han är min morbror.
  2. farbror - fars bror
    Min far har en bror. Han är min farbror.
  3. onkel manlig relativ avlägsen släkting, vanl. ej morbror el. fabror
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: onkelhaft
Sammansättningar: Großonkel