Wiktionary:Fikarummet/2004-2006

Genus för egennamn

Vilket genus har egennamn på svenska? T.ex. Sverige, Seoul och Per? // Wellparp 1 september 2004 kl.15.40 (UTC)

Det varierar. Det enklaste sättet att kontrollera är att tänka sig en mening med konstruktionen "[egennamn] är [adjektiv]" och titta på vilken form adjektivet tar; på så vis får vi till exempel reda på att Sverige är neutrum (Sverige är avlångt), medan Per är utrum (Per är avlång). • Användare:Tsujigiri|辻斬り 1 september 2004 kl.15.52 (UTC)

Det varierar alltså. Det verkar som om alla personnamn är utrum och alla länder är neutrum. // Wellparp 1 september 2004 kl.16.01 (UTC)

På samma sätt är sjöar utrum. Svårare är det med hav; Atlanten är utrum, medan Medelhavet är neutrum. • Användare:Tsujigiri|辻斬り 1 september 2004 kl.16.06 (UTC)

Städer är neutrum då... Mike

Men om man tänker att Vara är en stad blir det utrum och om man ser det som ett samhälle blir det neutrum. Kan ett ord ha två genus? // Wellparp 4 oktober 2004 kl.08.45 (UTC)

Man kan väl ändå inte säga "Vara är liten" eller "Stockholm är stor"? Jag får bägge till neutrum, även om jag tänker på dem som städer. • Användare:Tsujigiri|辻斬り 4 oktober 2004 kl.16.09 (UTC)

Du har rätt. Jag är ute och snurrar. // Wellparp 5 oktober 2004 kl.09.53 (UTC)

Jag har en helt annan fråga, vet någon var man kan få tag på databas för skandinaviska homofoner? Caroline--82.193.178.170 2 mars 2005 kl.08.35 (UTC)

Genitivformer för vissa namn

Vilka genitivformer får namn som slutar på -s? Är det samma som grundformen? T.ex. Jonas bil är blå Vilken genitivform har Moritz och eventuellt övriga namn som slutar på -z? // Wellparp 1 september 2004 kl.19.56 (UTC)

I regel är det samma som i grundformen för namn som slutar på -s, dvs Jonas bil. Om det finns ett behov av att förtydliga att det är genitivformen det handlar om, kan man skriva Jonas' bil, men detta är alltså inte den normala genitivformen. Hur det är med namn på -z vet jag inte. • Användare:Tsujigiri|辻斬り 1 september 2004 kl.20.05 (UTC)

Klippt och skuret från Chalmers' sida "Ett annat system som beskrivs av Lorentzs ekvationer är det mekaniska vattenhjulet" // Solkoll 13 oktober 2004 kl.18.56 (UTC)

Detta är fel! Har kollat med svenska akademiens språklära och där anger man att ord som slutar med /s/-ljud skall i genitiv inte få tillägg av extra -s. Därför blir genitiv formen av Moritz Moritz och genitiv formen av Lorentz blir just bara Lorentz. // Wellparp 25 december 2004 kl.14.59 (UTC)

Genus för språk

nl:user:GerardM var här och frågade bl.a. om genus för de svenska orden för olika språk - jag tyckte först det lät lätt eftersom de "alla" får bestämd ändelse -n. Men så kom jag att tänka på att vi säger "svenska är svårt" så det borde bli neutrum, eller är det ovanstående formellt sett en sammandragning av "svenska är [ett] svårt [språk]" - så att "svårt" här syftar på "språk"? Nä, nu när jag tänker vidare på det så tror jag att jag utgår från att konstruktionen "den svåra svenskan" får vara tillräcklig för att övertyga mig om att det ska vara utrum. Ursäkta tankeröran... :) \Mike 7 oktober 2004 kl.12.05 (UTC)

"svenska är svårt [att lära]" - jag tror att det är en adverbialform med en sedermera avskaffad verbfras. –föregående osignerade kommentar är från Tommy Kronkvist (diskussion • bidrag)

Så "mat är gott [att äta]", "bio är roligt [att titta på]" men "diamant är hårt [...att vad?]". Verbfrasen är alltså bortplockad, men går det att säga att den är bestämd av sammanhanget verkligen? - behövs verbets infinitiv ens? Gäller i regel alltid "<utrum-substantiv singular> är <neutrumform adjektiv> ([att <infinitiv>])"? ~ Dodde 8 september 2007 kl. 04.15 (CEST)

Nej, så som jag skrev under nästa rubrik så är min gissning att detta gäller för oräknebara substantiv och endast för dessa. Jfr. "filmen är rolig [att se]" - utrumform på adjektivet. \Mike 8 september 2007 kl. 17.33 (CEST)

Vill bara peka på att samtliga dina exempel av räknebara substantiv har bestämd form, medan de oräknebara har obestämd form. Titta vad som händer med film-exemplet om vi ändrar det till obestämd form singular: - film är roligt [att titta på]. Nu kanske detta inte emotsäger vad du har sagt, men värt att notera iallafall. ~ Dodde 8 september 2007 kl. 23.49 (CEST)

Kan lägga till ett oräknebart i bestämd form genom "vattnet är vått" - dvs fortfarande neutrumform. Men jag skulle nog säga att du gjorde om exemplet från att beröra ett räknebart substantiv till att beröra ett substantiv i oräknebar form (jfr: skulle du använda "många" eller "mycken/mycket" i samband med ordet film i ditt exempel?), så exemplet stöder snarare min hypotes, än arbetar mot den, skulle jag säga. Annat exempel: "nästa skämt är svårt att förstå" (räknebart, obestämd form singular neutrum) / "nästa poäng är svår att uppfatta" (räknebart, obestämd form singular utrum) / "det sista skämtet är svårt att förstå" (räknebart, bestämd form singular neutrum) / "den sista poängen är svår att uppfatta" (räknebart, bestämd form singular utrum). Hmmm... har vi hittills exempel som säger emot att räknebara substantiv får predikativa adjektiv att böjas efter genus, medan oräknebara endast ger -t-formen(??) -- oberoende av bestämdhet? \Mike 9 september 2007 kl. 04.23 (CEST)

Okej, oräknebart/räknebart verkar ha viktig betydelse. Vad gäller oräknebara substantiv är det nog bara de obestämda som ger -t-formen. Jämför "Svenska är svårt (att lära)" - "Svenskan är svår (att lära)". ~ Dodde 9 september 2007 kl. 13.37 (CEST)

	Räknebart		Oräknebart
	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
utrum	- en kula är våt	- den kulan är våt	-t svenska är svårt	- svenskan är svår
neutrum	-t ett problem är svårt	-t det problemet är svårt	-t vatten är vått	-t vattnet är vått

Nja, det verkar finnas fler villkor - jfr. "vattnet är vått" - inte "*vattnet är våt". Hmmm... Verkar alltså finnas tre olika villkor: räknebarhet, bestämdhet och genus. Undrar om tabellen ger fullständig bild, eller om det finns motexempel mot någon av rutorna? \Mike 9 september 2007 kl. 20.04 (CEST)

Morfem

Morfem var nog inte min grej. Kan någon kontrollera att jag gjort rätt på morfemen hos böjningarna till jätte? // Wellparp 13 oktober 2004 kl.17.26 (UTC)

*Amatören Mike undrar* om det ska vara jätte + n eller jätt + en? Han har ingen aning...

Amatören Christer tror att det nog bäst analyseras som jätt + e + n. Då bli bestämd flertalsform jätt + ar + na och vi får ett morfem för ental/flertal och ett annat för bestämdhet. 192.121.70.243 19 oktober 2004 kl.15.27 (UTC)

Det där vore helt galet, svenskan har inget morfem för singularis. Det ska vara jätte + n. • Användare:Tsujigiri|辻斬り 19 oktober 2004 kl.16.22 (UTC)

Kan du förklara närmare? Morfemen är väl en del i en beskrivning av språket, och inte något som existerar "i sig". Så en beskrivning av svenskan utan entalsmorfem skulle bli enklare och renare än en med flertalsmorfem. Förstår jag dig rätt så långt? I det här fallet så skulle då jättarna vara jätte + -ar (med e-förlust) + -na. Det tycker jag ser ut som en krångligare beskrivning än om man använder ett entalsmorfem. Men jag förmodar att man skulle förlora mer än man vinner i beskrivningen av andra ord? 192.121.70.243 20 oktober 2004 kl.16.01 (UTC)

Jag förstår inte riktigt ditt resonemang. Om vi tar ett annat exempel: himmel. Skulle du då vilja dela upp det i him och mel, där mel är entalsmorfem? Hur förklarar man himlen, där detta entalsmorfem inte finns med? • Användare:Tsujigiri|辻斬り 20 oktober 2004 kl.16.56 (UTC)

Mer om genus

Hur gör man med ordet magnetit? Jag vill gärna använda "den magnetiten", men "magnetit är hårt". Hur ska man göra där? Är det något liknande mina snurrigheter ovan, om att "hårt" snarare syftar på ett underförstått "mineral"? \Mike 21 oktober 2004 kl.09.15 (UTC)

"Den magnetiten" är jag ganska säker på att det måste vara, men du kan ju kolla med SAOL eller liknande. Vad gäller "hårt"... det är inte helt ovanligt med olika varianter på den här typen av formuleringar som inte tycks följa "huvudregeln" - "ärtor är gott" exempelvis (fast goda också är rätt). Fast kanske säger regeln att "ämnesord", eller kanske obestämd singular över huvud taget?, innebär att grundformen skall användas. Jfr "Mat är gott"/"Maten är god". "Luft är livsnödvändigt/Luften är livsnödvändig"...jo, så är det uppenbarligen.Ever wonder 28 maj 2006 kl.22.01 (UTC)

Heh, såg nu att frågan var från oktober. Men nu står här ju ett svar, det skadar väl inte.Ever wonder 28 maj 2006 kl.22.03 (UTC)

Heh, oktober -04 t.o.m.... :) Och nej jag är bara glad för att ha fått ett svar alls. Nå, beträffande "ärtor", "mat" och "luft" så håller jag med om att det nog är en skillnad mellan ämnesord och "vanliga".

Men då har vi alltså en grammatisk skillnad mellan adjektivformen (i positiv(!)) som står före respektive efter sitt ord (ouppräkneligt substantiv? ämnesord?) Dvs "hård magnetit/god mat" respektive "magnetit är hårt/mat är gott". Hur beskriva detta i böjningstabellerna... eller bör de ges upp helt och hållet och ersättas med en grammatika? \Mike 29 maj 2006 kl.05.49 (UTC)

Hmm, i mat är gott = mat smakar gott = det är gott med mat är väl ändå gott ett adverb som fungerar som sättsadverbial? Det hör alltså närmare ihop med är än med mat. Adverb kongruerar ju inte i genus och numerus. Jfr. God mat är gott--sanna 29 maj 2006 kl.08.01 (UTC)

Just det, så funkar det... Eller i alla fall, det är en rimlig analys. Men "magnetit" ovan är i så fall fortfarande ett exempel på samma sak. Och böjningstabellerna påverkas inte, i alla fall inte de för substantiv. Däremot måste gott, hårt, snabbt och så vidare - alla "t-former" (ok då, neutrum) av adjektiv - i princip också beskrivas som adverb avledda från adjektiven. I och med att denna avledning är så produktiv och regelbunden skulle man kanske fundera på om det föranleder någon ändring i adjektivmallen.Ever wonder 29 maj 2006 kl.09.21 (UTC)

Men (om ni ursäktar en dum fråga) varför görs en sådan åtskillnad för positiv men inte för superlativ? Det sades (annorstädes) att "godaste" (jfr. den godaste maten) kallas attributiv medan "godast" (jfr. (den) maten är godast) är predikativ. Men som jag förstår det så räknas båda dessa som adjektiv - varför är analysen i positiv-fallet annorlunda? Intressant i detta fall är ju att godast även är superlativ för adverbet... \Mike 29 maj 2006 kl.09.55 (UTC)

Hm... blir lite osäker på hur mycket jag skall våga babbla om detta utan att kolla upp vad "man brukar säga" (jag tror t ex att jag redan kan ha ljugit om t-formerna - ur satsanalysperspektiv är de givetvis (sätts)adverbial, men jag får för mig att man ändå ibland räknar dem som adjektiv för att poängtera att det är "samma ord"). Jo, det är givetvis adjektiv som används som predikativ här (men inte i alla predikativ skomakare i hon är skomakare och Martin i jag heter Martin är predikativ om jag minns rätt), annars skulle röd i "bollen är röd" vara ett adverb. Och med all respekt för sanna är det nog snarare så att(citera mig inte) "för predikativ till obestämda nominalfraser används neutrumformen av ett adjektiv oavsett vilket genus nominalfrasens huvudord har" än att "obestämda nominalfraser kan inte vara subjekt i satser med predikativ med vara, däremot kan en motsvarande konstruktion göras där det som ser ut som ett predikativ i själva verket är ett sättsadverbial knutet till predikatsverbet". Att bevisa detta bortom ren intuition vet jag dock inte om jag skulle vilja ge mig på just nu. Några exempel att leka med (som kanske också i någon mån illustrerar vad jag sagt här): Grammatik är roligt./En grammatik är rolig (obestämd var nog fel ord tidigare, kanske var vi mer inne på rätt spår med oräknebart/ämnesbetecknande)/Grammatiken är rolig./All grammatik är rolig./Grammatiken/grammatik/en g/all g är roligare./...roligast./...det roligaste.Ever wonder 29 maj 2006 kl.11.20 (UTC)

Jag känner mig alls inte stött av mothugg *leende* Vi försöker ju komma fram till hur det är, och att beskriva sitt eget språks grammatik är långt ifrån det lättaste. Att det är fråga om sättsadverbial tycks vi vara överens om, så det kan vi kanske lämna därhän. En poäng vi inte får glömma bort är att oräkneligt inte räcker som begränsning (jfr. Köttbullar är gott), däremot kan kanske ämnesbetecknande vara det. I vilket fall som helst rör det sig om obestämda subjekt där man tillskriver ämnet/materian en viss egenskap, och inte att man tillskriver en viss instans av detta någon egenskap. (p.s. man skulle kanske fortfarande använda den visserligen i hög grad missvisande termen predikatsfyllnad om röd i bollen är röd; fast det väl egentligen i högre grad är kopulan som är ett fyllnadsord än adjektivet...)--sanna 29 maj 2006 kl.12.54 (UTC)

Du lyckas vara mer sammanhängande än jag, det är helt klart. Jag är inte säker på att vi är överens om att det är fråga om sättsadverbial - det beror på vad "det" är. Snabbt i hon springer snabbt är förstås det, men en mycket stor del av poängen i mitt förra inlägg var just att man knappast kan tala om sättsadverbial i mat är gott eller magnetit är hårt. Gott och hårt är här som jag uppfattar det predikativ/predikatsfyllnad (jag lyckas inte riktigt hålla isär termerna). Om det övriga (oräkneligt, ämne/instans) har du rätt.Ever wonder 29 maj 2006 kl.15.07 (UTC)

\Mike tycker det är roligt att det diskuteras för fulla muggar, och avvaktar med spänning resultatet av de lärda mödorna. Själv klarar han för tillfället inte riktigt av att följa med, men litar på att det hela blir bra! :)

Ever wonder ska inte behöva vara den ende som svarar sent… :) Jag vill bara lägga till att hjärnan månne blir lite lurad också. "Magnetit" är ett ord de flesta inte konfronteras med särskilt ofta, och kanske medverkar det faktum att ordet slutar på ett t till att hjärnan "luras" tro att "magnetit" är neutrum, och därför hårt snarare än hård. Vi har för övrigt samma problem med ordet "diamant". Personligen tycker jag det känns mer rätt att säga "magnetit är hård" än "magnetit är hårt" – men motsvarande "diamant är hård" känns väldigt konstigt… Kanske finns det dialektala skillnader begravda här bland svartmalmen också? Det är annars en lösning: magnetit kallas ju också svartmalm, och då blir ärendet genast enklare… :) Tommy Kronkvist (talk|contribs) 7 september 2007 kl. 23.42 (CEST)

Ju mer jag tänker på det här, desto svårare har jag att komma på ett enda ord för ett ämne, vare sig det är abstrakt, konkret; utrum eller neutrum, där jag kan tänka mig utrumformen av adjektivet i den konstruktionen; jag vill ha magnetit är hårt, sten är hårt, bomull är mjukt, vatten är vått, kvantfyisk är komplicerat etc, så nej, jag tror inte det har att göra med om att man tror att ordet är neutrum. Eller, jo, här har vi ett par undantag: sjukdomen är svår. Uppgiften är svår. Men problemet är svårt. Baserat på det så tror jag nog att jag ändock vill slå ett slag för en uppdelning mellan oräknebara och räknebara - frågan är förstås hur man hanterar köttbulle-exemplet: köttbullar är gott / goda, eller ett annat exempel: byxorna är blå / blåa för ett exempel där substantivet (i praktiken) bara förekommer i plural. \Mike 8 september 2007 kl. 17.30 (CEST)

• Vad gäller blåa så vill jag helt och hållet utan ödmjukhet mena att det ordet helt enkelt inte finns… I min värld heter det alltid blå eller blått, men aldrig blåa. Sålunda alltså både byxan är blå och byxorna är blå, men benkläderna är aldrig blåa, oavsett hur många de är. Men, och det är viktigt, det är bara min egen och inte alls ovedersägliga åsikt. I exemplet med köttbullar kanske det helt enkelt syftar på två sorters köttbullar? Vad gäller de enskilda, fysiska bullarna: köttbullar är goda. Och vad gäller maträtten köttbullar: köttbullar är gott. Kan det månne ligga till på det viset? Å andra sidan kan man säga likadant om exempelvis kanelbullar, och det är väl inte direkt en maträtt…
  Tommy Kronkvist (talk|contribs) 25 september 2007 kl. 22.32 (CEST)

Inga problem: jag kan lika gärna ersätta "blå(a)" med "svarta" :) Och vidare kan man notera att jag själv aldrig använder "byxor" i singular. Men ja, jag tror du har rätt i att man i köttbulle-exemplen syftar på två olika saker. Varför artikeln köttbullar skulle behöva en egen definition för maträtten... \Mike 25 september 2007 kl. 22.42 (CEST)

Inga problem för mig heller. Faktum är att jag bara har ett par byxor som inte är svarta, och (det är inte blått) / (de är inte blå). Vad gäller köttbullar sätter jag gärna tänderna i dem imorgon, efter att jag jobbar färdigt med akvarist där jag befinner mig just nu… :)
Tommy Kronkvist (talk|contribs) 26 september 2007 kl. 00.18 (CEST)

Genitiv i svenskan

Hur vanligt är det egentligen att svenska substantiv har en speciell genitivböjning? Kom just på uttrycken "till lands", "till havs" och "till sjöss". (specifikt råkade jag läsa på da:til där exemplet "til lands" gavs). Finns fler prepositioner än "till" som styr 'genitiv' (för de är väl vad det rör sig om) i svenska? Sjöss är ju f.ö. en alldeles egen stavning - specialfall eller något symptomatiskt?--\Mike 8 december 2004 kl.16.12 (UTC)

De där formerna är inte i genetiv utan gamla dativrester som blivit kvar i förstelnade uttryck. /Fenix 26 juli 2006 kl.16.32 (UTC)

Räddar avsnittet ut ur arkivet Jag satt och läste om annat här (rubrik '3.1.3.3. Case'), och upptäckte att de påstår att till visst styrde genitiv i gammal svenska (ancient Swedish) - är det något trovärdigt, det som står där, månne? \Mike 13 oktober 2007 kl. 17.53 (CEST)

Lite förvånande att 'till' styrde genitiv, men så verkar ju faktiskt vara fallet. Ett annat exempel på liknande uttryck är 'ur huse', där det dock är dativ. Man kan ju i vilket fall poängtera att det inte gärna rör sig om någon levande formbildning utan om förstelnade uttryck. Vad gäller 'sjöss' finns det kanske en liten tendens för kort vokal i denna genitivform, vilken märks i stavningen av just 'sjöss' (man skulle även jämföra med den korta vokalen i bestämd form, 'sjön'). /Fenix 20 mars 2008 kl. 11.52 (CET)

Utländska uppslagsord

Jag reagerade över att det verkar vara vanligt med utländska uppslagsord här. Utländska uppslagsord som t.ex. apple och araña hör väl inte hemma i en svensk ordbok och därmed inte heller på svenska Wiktionary? --Sn

Enkelt: detta är inte en svensk ordbok. Detta är svenska Wiktionary; d.v.s. en mångspråkig ordbok som definierar termer på svenska. Kort sagt, det är en sammanställning av ett svensk <-> engelskt, svensk <-> tyskt, svensk <-> ryskt, svensk <-> koreanskt etc. etc... lexikon. (ok, det är en enspråkig svensk ordbok också, men det är inte nödvändigtvis huvuduppgiften). Jag vet att du kommer vilja dra fram argumentet om "dubbeljobb" ('men varje engelskt ord definieras ju på engelska wiktionary') - men det argumentet hör inte hit... För att förstå en definition av ett (engelskt) ord på engelska wiktionary måste man kunna en del engelska: det är därför vi inte placerar 10-åringar framför OED och ber dem lära sig engelska därur. Så ja, det är ett gigantiskt jobb, och ja, mycket arbete kan beskrivas som dubbeljobb - på villkor att man själv kan alla de språk på vilket dubbeljobbet utförs. För alla andra är det (eller kan åtminstonde vara) nyttigt... \Mike 31 januari 2005 kl.14.14 (UTC)

PS. Nu tänker jag använda den här frågan i wiktionary:FAQ...

Gamla ordböjningar

Svenska verb har en del gamla, numera oanvända böjningar (person, konditionalis,...). Likaså, som en användare påpekade, så verkar perfekt particip vara på ut ur språket. Jag tror att vi redan nu, innan det blir alltför mycket jobb med eventuella flytningar/omarbetningar, bestämmer oss för hur vi ska ta hand om dem. Frågor:

1. En "språkrubrik" ==Fornsvenska== har använts åtminstone en gång. Hur gamla ord ska samlas under den rubriken? Före 1500-talet?
2. Ska ==Fornnordiska== användas för ord som kom ur bruk vid ännu äldre tidpunkt? Inklusive riktigt gamla ord ur andra nordiska språåk då förstås...
3. Fler tidsberoende uppdelningar av svenskan? (En "nysvenska" eller vad det kan tänkas heta, för svenskan under 1900-talet (efter personböjningarna av verben försvann)) nusvenska heter det nog officiellt
4. Ska vi någonstans, på ett sammanhållet sätt, redogöra för samtliga verbformer (t.ex.) som använts av ett verb innan personböjningarna försvann? Var ska det skrivas, i sådana fall? Skulle det höra till
5. Likadant för andra verbformer (konjunktiv etc) som inte används längre... (Ska prefekt particip räknas dit, eller ska de finnas kvar i standardtabellen?)

Vilka ytterligare grammatiska frågor borde jag ha ställt? :) \Mike 14 april 2005 kl.12.26 (UTC)

---

1. Fornsvenska används väl för svenska 800-1526 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fornsvenska)
2. finns det språklämningar kvar i andra språk än norskan? dvs fornorska, hur skiljer sig fornordiska från fornnorska?
3. jag anser att perfekt particip bör finnas kvar.

varför inte bara ange (ålderdomligt) eller (utdött) i ordförklaringen, för tillämpliga ord t.ex:

kan

1. (utdött) liten båt, särskilt om baltiska och tyska flodbåtar

för andra ord anger vi ju bruket i parantes innan förklaringen. Jonas Wiklund 14 april 2005 kl.13.14 (UTC)

Egentligen kanske det är bättre att skapa en ny rubrik än att svara på en så här gammal diskussion med en egentligen ny fråga... hur som helst, jag kom att tänka på att de flesta svenska infinitivverb (lära, äta, vila etc) har en betydelse "(ålderdomligt) presens plural av (uppslagsordet). Jag kan inte se någon principiell anledning till att inte ha med pluralformer, men jag tycker att det verkar mycket jobbigt (och lite fånigt) att lägga in en sådan betydelse i nästan alla verb. Vad gör vi?Ever wonder 19 juni 2006 kl.18.05 (UTC)

Bara grundform?

Hittade ordet abolitionismen och undrar varför en av abolitionisms böjningar har fått en egen artikel. Borde man inte nöja sig med endast grundformen? Användare: Mla 22 augusti 2005 kl.10.12 (UTC)

Hej och välkommen! Jag passade på att lägga in ett svar på den frågan på wiktionary:FAQ :) Nå, jag tycker väl att sådana regelbundna böjningar inte direkt är högprioriterade, men de skadar inte heller. Lite högre prioritet har nog oregelbundna böjningar, och de böjningar som uppstår från två olika grundord (ex. kors, för att ta det 'värsta' exemplet jag kommer på på rak arm). mvh, \Mike 22 augusti 2005 kl.10.41 (UTC)

Hej själv! Jag är inte helt säker på att jag håller med dig. Mest beroende på att artikelvolymen skulle/kommer bli fullkomligt enorm. Såg t ex att ordet månad finns under alla åtta böjningar (månad, månaden, månadens, månader, månaderna, månadernas, månaders och månads). Jag vill hävda att allför många uppslagsord som egentligen är "dubbletter" riskerar att skymma information snarare än att göra den mer lättfunnen. Det du vill uppnå bör i stället skapas med sökmotorn. [[Användare: mla 22 augusti 2005 kl.17.08 (UTC)]]

Jag har funderat på detta, hur det skulle kunna lösas praktiskt, under ett par dagar och hade en början på en idé på hur det skulle kunna ordnas. Tyvärr har vissa modifikationer av programvaran gjorts igår, som gör att den lösning jag hade i åtanke nu verkar vara omöjlig (eller i varje fall mycket svårare) att genomföra.

Dessutom vet jag ännu inte om jag håller med om att böjningsformerna innebär ett sådant stort problem att de inte bör vara med, men det får vi fundera vidare på. \Mike 25 augusti 2005 kl.09.26 (UTC)

p.s. tips: om du skriver 4 tilde (~~~~) så signeras inlägget automatiskt med namn och tid.

Mitt problem med fyra*~ ligger i att komma ihåg att lägga dit dem... :-) mla 25 augusti 2005 kl.13.55 (UTC)

Kan vi för det första enas om att det behövs separata artiklar för oregelbundna former. Vissa böjningsformer av verb i t.ex. franskan är helt omöjliga att härleda till grundformen om man inte känner till den. T.ex. grundformen être och första person presens je suis. Min franska orbok (Prismas) har börjat med att ha seperata uppslagsord för particip, men när man skall leta efter konstiga verbformer är det helt omöjligt. Att inte ha redirects möjliggör en uttalsparagraf m.m. När det kommer till regelbundna böjningsformer som de flesta genitivformer i svenskan etc. kan jag hålla med om att det blir kanska kluttrat. Det enklaste är att så länge helt enkelt inte lägga till sådana artiklar om man inte vill ha dem. Att det finns länkar till dem i mallarna går att ändra om man i framtiden kan hitta ett bättre sätt. // Wellparp 4 september 2005 kl.09.15 (UTC)

här

Jag undrar: är ordet här (substantivet, alltså) verkligen ålderdomligt, eller är det bara det att det framförallt används i historiska sammanhang? Jag tror nämligen att företeelsen (= en stor trupp som på ett slagfält ska kunna rycka fram mot en annan stor här) är ganska överspelad. Men att själva ordet skulle vara överspelat håller jag inte med om. Kommentarer? \Mike 18 september 2005 kl.11.07 (UTC)

Nä, ålderdomligt är det väl knappast. Ordet i alla fall. /Fenix 9 oktober 2005 kl.10.24 (UTC)

wiki

För en tid sedan diskuterade jag och några wikipedianer över IRC hur man bör pluralböja ordet wiki. Det förelåg lite olika uppfattningar där, vilket också syns under uppslagsordet ;) I samband med detta förde jag fram hypotesen att problemet låg i att substantiv i svenska i praktiken aldrig slutar på obetonat -i, och att de vanliga "reglerna" för pluralböjningar därmed inte räckte till. Hursomhaver, så insåg jag igår att det finns minst ett annat ord: taxi. Enligt den ordbok jag kollade, så rekommenderas att plural och singular bör vara samma. (en taxi - flera taxi). Finns det någonting som tyder på att en sådan regel även bör användas för wiki? Kort sagt: är betoningsmönstret mellan "wiki" och "taxi" tillräckligt, för att man ska kunna dra slutsatsen att "wiki" bör heta så även i plural? \Mike 18 september 2005 kl.11.07 (UTC)

P.S. Detta fick mig att fundera - plural bestämd form angavs inte i den ordlistan, heter det "taxina"? "taxirna"? Själv brukar jag gå via "taxibil" när jag ska pluralböja, så jag är osäker... google verkar föredra den första varianten, FWIW...

Ett bi, flera bin, en avi, flera avier, en anarki, flera anarkier, så jag tror inte att att det alltid behöver vara samma i singular och plural bara för att ett ord slutar på i. Spontant vill man ju säga en wiki, flera wikis, men det är lika fel som i fallet en video, flera videos. Ändelsen -s i plural är inte svenskt. Istället är det ju antingen böjningar likt taxi, som är oböjt i obestämd plural, eller likt avi och anarki som har böjningen -er i obestämd plural. Både taxi och avi är n-ord och båda slutar på i. Men taxi har inte betoning på sista stavelsen i ordet, medan avi och anarki har det. Alltså borde wiki böjas på exakt samma sätt som taxi. En wiki, den wikin, flera wiki, de wikina. Och precis som taxina låter konstigt låter wikina konstigt och bör skrivas om på något annat sätt om det är möjligt. Vet att svaret lät vänta på sig, men jag säg inte frågan förrän nu :) Dodde 16 juni 2006 kl.06.25 (UTC)

Lugnt, wiktionary tar sig fram i den takt vi klarar av. Nå, jag tänkte bara påpeka att jag inte hävdat något om ord som slutar på betonat -i, utan enbart de obetonade. Beträffande "taxi" så sitter jag nu och läser SAOB och misslyckas kapitalt begripa vad de menar med alla sina förkortningar :( men ser att de skriver ut formen "taxies" i samband med ett årtal(?) 1912, och att de i ett anfall av begriplighet talar om att "I pl. används vanl. ssgn taxibilar. " - vilket jag tolkar som att det inte finns någon naturlig pluralbildning för dylika ord.... Då skulle man förstås kunna argumentera för ett uttal av "wiki" som lägger betoningen på andra stavelsen! \Mike 16 juni 2006 kl.15.22 (UTC)

Om SAOB och taxi: Genus: r.; best. -n ; pl. = [...] äv. (numera bl. tillf.) -s tolkar jag som genus reale, bestämd form singular tar -n, plural är identisk med singular, även plural med -s förekommer men numera blott tillfälligt. En annan jämförelse vore ju kiwi där SAOB (à la 1935) enbart erkänner kivi, och enbart som benämning på fågeln, inte frukten...: best. -n; pl. -er , dvs kivi, kivin, kivier. --sanna 16 juni 2006 kl.16.25 (UTC)

Nej [vi'ki] heter det ju inte. Och taxi är med bestämdhet taxi även i obestämd plural. Det låter inte snyggt så från språkvårdsorgan förespråkar man att omskriva meningen så att det låter bättre, exempelvis taxibilar. Men måste man bestämt böja ordet så är det taxi även i obestämd form plural som gäller: Jag vill beställa två taxi till storgatan 96. Jag tycker absolut att artikeln om wiki i sin nuvarande form är felaktig. wikisar är lika felaktigt som videosar, wikior (från wikipedior) lika fel som som taxior, wikiar lika fel som bastuar och wikier lika fel som guruer för plural av guru. Jag kan inte se nån annan rimlig böjning av wiki än wiki,wikin,wiki,wikina,wikis,wikins,wikis,wikinas. Att utgå från en SAOB från 1935 tycker inte jag är säkert nog, eftersom mycket har förändrats sedan dess. Men jag kan hålla med om att en -er böjning är den enda alternativa stavningen som skulle kunna vara tänkbar om en oböjd pluralform skulle visa sig vara orimlig av nån anledning. Dodde 16 juni 2006 kl.16.55 (UTC)

Suppletiv plural är inte något konstigt egentligen, jfr t ex en bokhandel, flera boklådor.--sanna 16 juni 2006 kl.16.58 (UTC)

Vet inte exakt vad suppletiv plural är (NE säger böjningsmönster där en ordstam endast används i vissa former och i andra ersätts med en annan liktydig ordstam", men säger mig inte så mycket i sammanhanget) så jag vet inte vad det är jag ska jämföra med bokhandel och boklådor. Dodde 16 juni 2006 kl.17.07 (UTC)

Förstod sen att det var plural av bokhandel som hette boklådor. Hade aldrig nånsin hört det. Gått omkring i flera månader och inte vågat säga "bokhandlar" och känt mig för främmande för att använda "boklådor" så jag helt enkelt försökt att undvika samtalsämnet. Nu råkade jag kolla vad Språkrådet hade att säga, och gudskelov så stödjer de "bokhandlar" [1], även om boklådor förstås också existerar som pluralform (Wikipedia nämner nåt om tyska "Buchladen"). ~ Dodde 6 juli 2007 kl. 00.41 (CEST)

Info om stylen

Går det bra om jag skriver ner artiklar med den här skissen? (t.e.: gennaio,febbraio) Allså, går det bra om jag använder mallarna istället för direkta titlar eller ej? (Dennis 22 januari 2006 kl.09.24 (UTC))

Nomen

Jag blev nyligen tillfrågad om pluralböjning av ordet "nomen". Jag förstår att det är en synonym till "substantiv", men det inget jag använder, så jag vet ärligt talat inte hur det ska pluralböjas. SAOB på nätet ger att pluralen är samma som singularen ELLER "nomina" (efter latinet, vilket var svaret jag fick på IRC också), men hur är det då med bestämd form plural? "Nomenen"? Låter konstigt, men kanske det troligaste... Eller "nomena"? Kanske snarare "nominen"... \Mike 21 februari 2006 kl.18.44 (UTC)

NEO ger samma böjningar så det blir nog "nominen", hur ärkefinskt det än låter. Fast termen är verkligen rätt mossig, så det är väl inget större problem. Det är mest i ordet pronomen som det lever kvar, men det är nog färre och färre som böjer det "pronomina". Jag tycker själv rätt illa om dom flesta böjningar i svenska som försöker härma latinet allt för mycket. Det blir liksom bara låtsassnobbigt när man ändå pratar ett germanskt språk... Lite som att säga "lexika" istället för "lexikon" i plural.

Peter ^Isotalo 21 februari 2006 kl.19.50 (UTC)

Universum

Jag är inte säker på börjningar av ordet universum. Ändra gärna i artikeln. --Andreas Rejbrand 1 juni 2006 kl.10.28 (UTC)

Ha tålamod med en serienörd...

8 och Abattoir (i de skrivformerna) är fiktiva egennamn. Är det information som platsar på wiktionary (när nu artiklarna ändå finns)? Vi har ju MEC/Mellanösternkoalitionen, men där har vi ju iaf ett intressant översättningsexempel... och dessutom kanske inte alla är så förtjusta i att de artiklarna finns. Ever wonder 10 juni 2006 kl.12.35 (UTC)

Jag må vara konservativ, men jag tycker att endast riktigt välkända fiktiva begrepp och egennamn ska vara med. Kalle Anka tycker jag är helt ok, Harry Potter närmare gränsen, men fortfarande ok, MEC eller i synnerhet <valfri biperson i senaste kioskdeckaren> egentligen inte... men jag kommer inte jaga sådana sidor om andra tycker att de passar in. \Mike 10 juni 2006 kl.13.01 (UTC)

När åtskilliga gundläggande artiklar såsom kruka, betrakta, soffa o dyl (listan kan göras lång - mycket lång) fortfarande saknas, känns artiklar om fiktiga bifigurer inte helt passande. Fast i framtiden blir det antagligen långt bättre. --Andreas Rejbrand 10 juni 2006 kl.13.14 (UTC)

Jag tycker väl som så att orden visst ryms, och om det är någon som har nöje av att lägga in sådana istället för de "vanliga" så får väl den personen göra som den behagar. Vi gör alla detta för nöjes skull, och då skall det vara skoj. Fast det vore ju inte dumt om en och annan vanlig term fördes in också. *leende*--sanna 10 juni 2006 kl.20.28 (UTC)

Får jag då föreslå att de betydelserna märks upp med (fiktion) eller liknande? \Mike 12 juni 2006 kl.07.52 (UTC)

Och de skall kanske in under en rubrik ===Egennamn===?--sanna 12 juni 2006 kl.07.58 (UTC)

Ja och ja. Egennamn, framför allt personnamn, behöver vi förresten diskutera (kanske på annan plats). Nu är det etablerat att åtminstone Sanna tycker att de skall ha egen ordklassrubrik och jag håller alltså med. Bra, då har vi en liten uppgift att sätta igång med för nu är de oftast märkta som substantiv. Sedan kommer frågan om språk. För geografiska namn är det väl ganska simpelt, men personnamn hör bara till ett språk som "potentiella" namn (och knappt det, i princip kan ett svenskt barn döpas till Oswald) - när de väl syftar på en namnbärare är de mer eller mindre globala (åtminstone idag och i skrift, de kan skifta i uttal ganska mycket även när samma talare byter språk). Vi glider in på frågan om "översättningar" - eller snarare att vi, som jag ser det, absolut inte får använda den rubriken för (moderna) personnamn (med undantag för en del namn på kungligheter bl a, jag tror att vår statschef kallas Gustavus i vissa sammanhang). Däremot... "språkvarianter" eller något sådant kanske, så att man kan länka till Mikael och Mikail (?) från Michael. (Det här har jag velat ta upp ett tag, bra att chansen kom.) Ever wonder 12 juni 2006 kl.08.12 (UTC)

Flera godkända varianter av en böjningsform

Noteringen på diskussion:mala om att det ordet har två olika presens aktivum-former: mal / maler fick mig att dra mig till minnes att jag funderat på att det verkar finnas godkända varianter på presens passivum i ganska många fall - jfr. säljs/säljes, köps/köpes och så vidare... Det verkar främst vara -er-verb, såvitt jag kunnat avgöra utan att slå upp det någonstans. \Mike 11 juni 2006 kl.13.44 (UTC) Hm, jag tappade visst bort frågan (frågorna) Vilka verb får en -es-form, och hur redovisas existensen lämpligast? En ny parameter i mallarna? \Mike 14 juni 2006 kl.14.45 (UTC)

Bära, kan man väl säga både bäres och bärs, men bära är väl inget -er-verb. Likaså syna, syns/synes. Men absolut vanligast är det ju i den gruppen. körs/köres, skänks/skänkes, sägs/säges osv.

Tycker dock inte att dessa är tillräckligt vanliga eller regelbundna för att motivera en speciell mall; Bättre att använda den allmänna mallen för dessa ord. Dodde 16 juni 2006 kl.00.51 (UTC)

Håller med Dodde, fast sådana alternativa former bör ju helt klart nämnas, även om de inte finns med i mallen.--sanna 16 juni 2006 kl.08.12 (UTC)

Jag menade bara att om man ska redovisa dem i den allmänna mallen måste en ny parameter införas, där man kan ange om '-es'-formen existerar eller ej. Jag håller med om att ingen ny mall ska användas för detta. \Mike 16 juni 2006 kl.10.08 (UTC)

Verkar som den befintliga mallen duger för detta, eller menar du nåt annat (se mall)

Konjugation för köra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	köra	köras
Presens	kör	körs/köres
Preteritum	etc	{{{6}}}
Supinum	{{{7}}}	{{{8}}}
Imperativ	{{{9}}}	{{{10}}}
Particip
Presens	{{{11}}}, {{{12}}}
Perfekt	{{{13}}}

Dodde 16 juni 2006 kl.13.21 (UTC)

Jag är inte säker på att det som står i tabellen är korrekt nu då, köres kanske är en annan form än presens. Leveransen köres ut mot betalning. Men bara för att visa att man kan skriva in två ord i en ruta vid behov. Dodde 16 juni 2006 kl.13.23 (UTC)

Jag vet inte, men innebär ditt exempel överhuvudtaget någon betydelseskillnad gentemot "Leveransen körs ut mot betalning", då? Jag är långt ifrån säker, men tror att de båda är presens som används för att uttrycka någon slags futurum ("Leveransen kommer att köras ut, om du betalar")

Angående mallen: Jo, jag menade mallarna {{sv-verb}} och {{sv-verb-er}}, som dels länkar till målorden, dels kan fylla i alla regelbundna böjningar på egen hand - och eftersom jag tolkar ovanstående som att de bör in, så gör jag en konstruktion liknande den som används för övriga varianter... I första hand i {{sv-verb-er}}-mallen, av anledningen att den tar hand om samtliga (nåja) verb som inte har -ar i presens. (Vilka anges med {{sv-verb}}-mallen.)

Och angående din första kommentar, Dodde. Du har förstås rätt om att "bära" inte (numera) är ett -er-verb (SAOB hävdar att en dylik form åtminstonde har funnits), jag borde ha skrivit att det är vanligast hos verb som inte har -ar i presens. Däremot är jag inte säker på att jag håller med om argumentet i fallet "syna", för är inte det frågan om två olika ord? "Syna" = noggrant betrakta/undersöka (ex. "syna ett kort"), presens passivum "synas" (har här inte hört formen "synes"); att jämföra med "syns" (vad heter infinitivet där?) = "är synlig", där "synes" känns som en godtagbar variant. Frågan är dock om "syns" och "synes" är synonyma.... Det var f.ö. en diskussion om huruvida ordformer som "syns" eller "minns" bör beskrivas som passivum öht, men den frågan överlämnar jag till andra som kan grammatik bättre... \Mike 16 juni 2006 kl.14.46 (UTC)

Jag vet inte heller om det är nån skillnad på betydelse av körs och köres. Synd att det inte finns en motsvarande mall för Mall:SvensktVerbGrammatik som följer samma struktur som alla andra mallar (likaså Mall:SvensktAdverbGrammatik, Mall:SvensktSubstantivGrammatik etc). "Vi hörs!", "vi höres!", "vi syns!", "synes", "vi talas vid!"... Alla de formerna är ju passiva. Dodde 16 juni 2006 kl.17.24 (UTC)

Doddes frågor

På IRC ställde Dodde ett antal frågor som jag inte hade möjlighet att kommentera där, och som jag dessutom anser är relevanta för hela gemenskapen.

akustisk gitarr - kan två ord utgöra en sammansättning

Nej, det är emm en fras

ale

betyder alträd och är imo en avledning

länkade ord i betydelsespecifikationen

Här har vi inte någon klar konsensus. Själv har jag en tendens att wikilänka ord som kanske borde vara under en underrubrik. När jag tänker på det så är det nog en felaktig princip. Jag tycker nog att man faktiskt skall vara så restriktiv som möjligt med wikilänkar i definitionen, och kanske enbart länka de ord som man misstänker inte är uppenbart förståeliga för läsaren.

irrlära

krävs viss analys av ordet, om det är fråga om irra (som i förirra sig) så är det en sammansättning, och om in/im/ir/il-prefixet så en avledning. Jag gissar att det är irra men jag vet inte.

läro-

ja dessa är korrekta former, en äldre sammansättningstyp där vissa a-finala substantiv i inledande position i sammansättningar får -o-, jfr sagobok, veckopeng m fl m fl

lärarhögskola

[[lärare|lärar]] - [[hög]] - [[skola]] Här finns ytterligare en intressant aspekt; skall vi på något sätt markera sammansättningsnivåer? Jag menar att lärarhögskola är sammansatt av lärare och högskola, där det senare i sin tur är sammansatt av hög och skola...

lära ut

återigen en mycket viktig fråga, hur skall vi behandla verb + verbpartiklar? Jag betvivlar att vi kommer att kunna ge tillräckligt bra definitioner av verbpartiklarna för att dessa skall kunna fungera självständigt, vilket i så fall gör att vi nog bör definiera verb+partikel som ett uppslag... då behöver vi bara ett bra namn för rubriken... ojmr så används termen Sammansatta verb, fast jag behöver dubbelkolla. *leende* Fast din fråga rörde snarare hur de skulle behandlas på uppslaget, om jag minns rätt om termen skulle vi ju kunna ha en sådan rubrik på verbuppslag.

inlärning

hör väl hemma på lära in?

rotbesläktade ord är jag som lingvist intresserad av, men vet inte riktigt var och hur det skulle passa på wiktionary.

Hoppas jag har besvarat alla frågor, och jag vill väldigt gärna ha diskussion runt detta. Svensk grammatik är inte min specialitet *leende*--sanna 16 juni 2006 kl.23.13 (UTC)

Mycket bra, tillfogar mina kommentarer för vad det är värt.

akustisk gitarr

en åtminstone i någon mån lexikaliserad fras (ett fast uttryck, en del av vårt ordförråd eller "mentala lexikon"), skall man kanske påpeka.

ale

är en avledning ja (med betydelsen alträ, som jag antar att Sanna menade att skriva från början)

irrlära

Jag har personligen mycket svårt att tro att det handlar om ett latinskt eller grekiskt prefix, däremot är det kanske inte helt omöjligt att irr- av irra kan sägas ha haft någon slags prefixfunktion... fast det ligger så nära ordet, det måste nog vara mer naturligt att se det som en sammansättning.

lärarhögskola

Etymologi: sammansättning av lärare och högskola, i tryck åtminstone från... Morfem: lär - ar(e) - hög - skola Tillägg: Detta som exempel på vad som kan göras med nuvarande struktur, att lägga in en mer formell analys av ordets struktur, typ lär-ar -- hög-skola någonstans (rubrik ordbildning snarare än morfem) kan förstås fortfarande vara intressant. Ever wonder 17 juni 2006 kl.11.35 (UTC)

lära ut

Termen "sammansatt verb" förekommer nog, ja. Fast det måste väl också kunna syfta på halvsova och kanske även sova räv? Alltså inte enbart på partikelverb. lära ut bör kunna vara ett eget uppslag, med rubrik "Partikelverb", "Sammansatt verb" eller varför inte "Verb", och skall som jag ser det absolut ligga i Kategori:Svenska verb. Det skall också, speciellt om en artikel finns, nämnas på något sätt (med länk) under lära. ut kan ev få en underrubrik "Verbpartikel" med försök till definition(er) och länkar till några exempel på användning.

inlärning

får nog ses som en avledning av lära in. Vilket väl var precis vad Sanna sa... bra, då har jag bekräftat det.

länkar och rotbesläktade ord

kanske diskussioner att ta upp under en egen rubrik, här eller på bybrunnen. En sak jag har funderat på är artiklar för bundna rotmorfem, som -stru- i konstruera och destruera, fast jag vet inte om det har med frågan att göra eftersom jag inte sett den. Ever wonder 17 juni 2006 kl.11.15 (UTC)

Angående irrlära är det absolut inte det latinska prefixet in/il/ir, utan samma ordbildning som i "irrbloss", skulle jag tro. Antar att det får ses som en sammansättning./Nicke L 17 juni 2006 kl.12.49 (UTC)

Tack för svaren

Ser att det behövs vidare diskussion om:

1. guidelinjer för wikilänkning i uppslagsord
2. kategorisering av sammansatta verb, verb + verbpartiklar, partikelverb.

Har några kommentarer på tidigare ord:

lärarhögskola

lärarhögskola är sammansatt av lärare och högskola, inte av lärare och hög och skola. högskola är sammansatt av hög och skola, men bör beröras i artikeln om högskola isåfall. Men personligen tycker jag att såna här uppdelningar är intressanta under morfem och under ordbildning.

lära ut

under lära så passar ju lära ut under se även. Vad gäller benämningen på halvsova, sova räv och lära ut, är jag inte kunnig så det får ni reda ut :)

inlärning

låter rimligt att det skapats av lära in. Men det har ju inte direkt skapats genom ett affix till lära in, så är det entydigt en avledning? Det kanske inte behöver vara så strikt att det måste vara just affix eller? Sammansättning är det ju inte iallafall.

Har ett par nya frågor:

• Sammansättningar består av ett ord, inte två. Därför är akustisk gitarr inte en sammansättning av akustisk och gitarr. Men kan två ord som är sammanbundna med bindestreck vara en sammansättning, exempelvis abc-bok?
• artikel zoologi - är zoolog verkligen en avledning? Är zoologisk en avledning av zoologi, eller en avledning av zoolog, eller båda?
• artikel ekonomi - verkar mer vara en icke-artikel än en artikel. En mall som klistrats in. Om man raderar alla nonsens-inslag i artikeln uppfyller den inte minimikraven för att vara en artikel. Vad göra? Dodde 17 juni 2006 kl.14.58 (UTC)

Usch, skrev jag verkligen alträd. *skäms* Tack för rättningen! Vad gäller verbpartiklar så har jag tidigare försökt mig på några (däribland ut *leende*) Jag tycker helt klart att det är relevant att försöka definiera dem, men jag tycker ändock att det finns utrymme här för egna uppslag för de sammansatta verben (vad vi nu vill kalla dem). Men det verkar det ju inte finnas några protester emot heller. Vi tycks ju dessutom vara flera som är intresserade av att ange så att säga flera nivåer i sammansättningarna, frågan är väl snarare hur, så att det inte blir för rörigt... Som jag ser det måste man antingen analysera ner till sista morfem, eller enbart den högsta nivån. Inte som jag gjorde ovan, hamna någonstans mitt i. Dvs antingen lära - are - hög -skola, eller lärare - högskola (inte lärare - hög - skola). Jag börjar också känna mig tveksam till termen Morfem, den är för imprecis för fackmän och för obskyr för icke-fackmän... Så antingen Morfemanalys eller Ordstruktur eller Ordbildning kanske? Sedan tillkommer ju en ytterligare komplikation i att det tycks som om vissa användare blandar ihop morfem och stavelser. Kanske man borde göra som tyska Wiktionary och faktiskt ha en egen rubrik för stavelseanalys? Jag får återkomma till Doddes ytterligare frågor när jag har lite mer lugn och ro runt omkring mig... *leende*--sanna 17 juni 2006 kl.18.56 (UTC)

formateringsfrågor

fråga 1. Vilket sätt är mest att föredra: blev eller bils. Bör en sådan här artikel innehålla nåt mer för att vara komplett? Ska Se isåfall vara kursivt? 1. Se bli 2. Obestämd form singular genitiv av bil

fråga 2. Ska meningar sluta med punkt? Alltid börja med stor bokstav? Se black, är det fel gjort? Om det alltid ska börja med stor bokstav, hur får man (slang) att göra det? ska (slang) stå först eller direkt efter definitionen? Dodde 17 juni 2006 kl.21.16 (UTC)

1) IMO är bils mycket bättre. 2) definitioner måste inte vara fullständiga meningar (och bör heller inte vara det, om inte någon längre förklaring är nödvändig). black ser riktigt bra ut IMO. {{slang}} och {{vardagligt}} bör stå direkt efter siffran, d.v.s. före definitionen. --Andreas Rejbrand 17 juni 2006 kl.21.30 (UTC)

Okej, tackar :) Dodde 17 juni 2006 kl.21.33 (UTC)

Jag tog dock bort prepositionen "för" efter {{slang}} i black; vi brukar snarare betrakta {{slang}} som en "teknisk" markering än en del av "meningen" (eg. texten) med definitionen. F.ö. är jag dock imponerad av ditt arbete här och din vilja att skriva "korrekt". Fortsätt så! --Andreas Rejbrand 17 juni 2006 kl.22.59 (UTC)

Fikarummet = svenska verb?

Varför är Fikarummet kategoriserat som svenska verb?Dodde 17 juni 2006 kl.21.18 (UTC)

P.g.a. verb-mallen i diskussionen "Flera godkända varianter av en böjningsform" ovan. --Andreas Rejbrand 17 juni 2006 kl.21.28 (UTC)

Så du menar att om man lägger till en valfri mall till ett ord, så behöver man inte manuellt gå och och lägga till en kategori för ordklassen som mallen beskriver? Dodde 17 juni 2006 kl.21.32 (UTC)

Exakt--sanna 17 juni 2006 kl.21.44 (UTC)

Fiffigt! Men det gäller bara de nya "sv-" mallarna va? Dodde 17 juni 2006 kl.21.45 (UTC)

Men då kommer följdfrågan då, hur funkar det? Trodde syftet med Kategori-mallarnas uppdelning av första bokstaven och resten av bokstäverna var för att de skulle hamna under rätt bokstav i indexet. Spanska bokstaven "ll" som skulle indexerats ll|amar skulle ju då komma under "l" då. Men kanske funkar för att vi i svenskan inte har några dubbelbokstavs-bokstäver då? Dodde 17 juni 2006 kl.22.04 (UTC)

Mallarna kategoriserar enbart enligt ordklas, inte enligt språkindex. Vad gäller dubbelbokstäver så har vi hittills inte tagit någon hänsyn till sådana. Vi vänder oss ju huvudsakligen till en svensktalande publik, för vilken det kanske är långt från självklart att t ex ll i spanska skall betraktas som en bokstav. Sorteringssystemet i mediawiki tar ju heller inte hänsyn till sådant.--sanna 17 juni 2006 kl.22.27 (UTC)

Ja just det, det var ju inte språkindexmallarna vi pratade om nej... Dodde 17 juni 2006 kl.23.21 (UTC)

ytterligare en formateringsfråga angående en editering av sanna

Du la till substantiv i black, men skrev inte black som rubrik under substantiv... har inte fått kläm på varför det ska vara en rubrik med uppslagsordet igen under varje ordklass, men har sett att det alltid görs, hade du en anledning till att _inte_ göra det den här gången så får du, eller någon som vet, gärna förklara det för mig Dodde 17 juni 2006 kl.21.30 (UTC)

Jag klantade mig, det skall vara under varje rubrik--sanna 17 juni 2006 kl.21.31 (UTC)

Okidoki... vad vet jag om hur det ska va :) men jag lär mig... Dodde 17 juni 2006 kl.21.35 (UTC)

bot för att lägga till och underhålla ordklasskategorier och språkindex

Nu är jag väldigt dåligt insatt i hur det här med bot:ar fungerar, men i förhållande till det arbete som det är att manuellt gå igenom alla artiklar och lägga till ordklass-kategorier i alla artiklar som saknar kategorier, och även språkindex-kategorier, borde det inte gå att skapa en bot för det ändamålet. Om man bara vet hur man fixar så att en bot kan gå igenom artiklarna och ändra i dem, så borde algoritmen för hur ändringen ska göras vara väldigt okomplicerad. Scriptet kan lätt kolla upp vilket uppslagsordet är, vilka språk som hanterar det, och vilka ordklasser som finns beskrivna under respektive språk. Och det är allt som behövs. Jag kan lite perl och skulle tycka det vore jättekul att arbeta på detta, men mina kunskaper räcker inte för skapa detta själv. Fördelen med att ha en bot som gör detta är dels att alla befintliga artiklar kan åtgärdas snabbare, dels att boten sedan också kan underhålla dessa kategorier, så att de förblir aktuella. Dodde 18 juni 2006 kl.01.47 (UTC)

En bot vore jättebra att ha. Har själv många gånger tänkt skapa en men tiden tycks aldrig räcka till. Om du har lust att ta itu med det, så är nog http://meta.wikimedia.org/wiki/Bot en bra sida att börja med.--sanna 18 juni 2006 kl.07.29 (UTC)

Skulle behöva hjälp på traven isåfall, och det framgår ingenstans om det går att skriva en bot i perl eller om det måste vara i ett annat språk... Dodde 18 juni 2006 kl.13.21 (UTC)

För att lägga till kategorin Svenska adjektiv till artikel med hjälp av ett script så måste alla artiklar med rubriken Svenska och underrubriken adjektiv passa in under den kategorin. Men jag upptäckte att det finns en kategori Svenska adjektivformer också. Jag kan dock inte se nåt sätt att utifrån en allmän regel avgöra om ett adjektiv tillhör kategorin Svenska adjektiv eller om den tillhör Svenska adjektivformer. Båda har ju rubriken Svenska och underrubriken Adjektiv. :(

Motsvarande problem finns för Svenska verb och Svenska verbformer och de flesta andra ordklass-kategorier.

För Språkindex för svenska så är problemet liknande. Eftersom bara grundformen av ett ord ska finnas med i språkindex, så finns det inget sätt att avgöra vilka ord som är i grundform och vilka som inte är det. Både de ord som är i grundform och de som är i en annan form har samma rubriksättning.

För svenska skulle man kunna ha hjälp av en något mer automatiserad process än att helt manuellt skapa språkindex- och ordklass-kategori, då man skulle kunna få fram ordet och sen för varje artikel ställas inför ett antal alternativ, men för andra språk, om man inte känner till dem väl, blir man själv som ett script som inte får tillräckligt med information för att kunna göra en bedömning av vad som är rätt i varje fall.

Om artikeln innehåller en grammatikruta så kan man anta att ordet är i sin grundform, men de flesta artiklar som behöver kategoriseras har ju inte en sådan ruta, även om orden är i grundform.

Har man redan kommit till en återvändsgränd här (dvs att det inte finns något annat sätt än att manuellt editera alla artiklar för att ordklass- och språkindexkategorisera dem) eller finns det något som jag inte tänkt på? Dodde 19 juni 2006 kl.04.40 (UTC)

Import av definitioner och etymologier

Jag tycker personligen att det är ganska svårt att skriva en ordboksdefinition av ett vanligt ord. Det brukar bli ganska intetsägande som "orgel. ett klaviaturinstrument." Jag vågar inte riktigt kolla i andra ordböcker för att jag är rädd för att kopiera upphovsrättsskyddat material. Jag har för några ord gjort som så att jag har fört över den inledande definitionen i svenska Wikipedias artikel, t ex för ordet nyckel. Är det en acceptabel metod, eller borde det vara en större skillnad mellan en uppslagsverksdefinition och en ordboksdefinition?

När det gäller etymologier har jag importerat en del från Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok på Projekt Runeberg. Eftersom boken är från 1922 kan uppgifter vara föråldrade och det bästa vore förstås att kolla av dem mot någon annan, men det finns mig veterligen ingen stor senare svensk etymologisk ordbok, utan det som gäller då är dels SAOB och dels Elias Wesséns lilla Våra ord. Deras uttal och ursprung, andra upplagan från 1960. Risken med min metod är att etymologierna blir en motsvarighet till svenska Wikipedias erbarmliga Ugglanartiklar. Å andra sidan är det i detta fall korta upplysningar som ganska lätt kan redigeras och ändras, till skillnad från stora svårbearbetade textsjok med gammalstafning mm.

I båda fallen försöker jag alltid ange källa. Är sådan direktimport i allmänhet bra eller dålig?/Nicke L 18 juni 2006 kl.10.23 (UTC)

Artikeln hund/raslista

är hund/raslista ett bra uppslagsord i en ordbok? På Wikipedia brukar man kalla motsvarande listor för i det här fallet "Lista över hundraser". Har ingen åsikt om följande, men har listor någon funktion i en ordbok? En alternativ tanke är ju att ha alla hundar o dyl i en separat kategori. Dodde 19 juni 2006 kl.05.36 (UTC)

artikeln "håll tyst"

borde inte uttryck som håll tyst främst stå under sin grundform, dvs hålla tyst? Dodde 19 juni 2006 kl.05.42 (UTC)

interjektionsuttryck

Finns det något som heter interjektionsuttryck? Isåfall borde inte ingen orsak vara det? Dodde 19 juni 2006 kl.05.50 (UTC)

artikel "kors"

"Stående uttryck" har jag sett som rubrik några gånger... Är "Idiomatiska uttryck" att föredra i samliga fall, eller har "stående uttryck" nån fördel? ska "Böjningsformar" finnas som egen rubrik eller ska dessa flyttas upp som 2 av 3 definitioner istället? Dodde 19 juni 2006 kl.09.38 (UTC)

Vi har haft diskussioner men inte nått konsensus om denna rubrik; stående uttryck, idiomatiska uttryck och idiom används omväxlande. Jag förstår inte riktigt vad du menar om böjningsformer, kan du ge ett exempel?--sanna 19 juni 2006 kl.09.52 (UTC)

Vad gäller böjningsformerna (genitivformer av ko och kor som stått listade under en rubrik "Böjningsformer") så anser jag faktiskt att de bör stå som "Substantiv 2" och "Substantiv 3" eftersom det så tydligt rör sig om "olika ord" (homonymi/homografi om vi skall vara lite tekniska). Så har jag också självsvåldigt ändrat i kors nu. Ever wonder 19 juni 2006 kl.09.58 (UTC)

I sht som det i detta fall inte råder homofoni och vi alltså skulle behöva ange separata uttalsangivelser. Sedan är ju frågan hur man delar upp. Engelska wiktionary använder sig ju av ett system där de utgår från etymologi, och alltså har Etymologi 1 (med alla ordklasser som hör hit) följt av Etymologi 2. Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst... Vad tycker ni?--sanna 19 juni 2006 kl.10.05 (UTC)

Jag är inte riktigt ett fan av att göra långa artiklar där olika möjliga betydelser av samma ord (ordklass) sprids över stora avstånd. Det är inte meningen att man ska behöva läsa en uppsats (eller ens skrålla igenom den) för att man är osäker på ett ord. Det är inte användarvänlighet enligt min mening. (Men sen är det ju viktigt att inte uttalen blandas samman etc.) Missförstå mig inte - artikeln kors är inte för lång. Jag är bara rädd för skrymmande standarder som blir påtagligt bulkiga i andra artiklar. Varje rad/rubrik som inte fyller en funktion ska bort.Oxel 19 juni 2006 kl.12.22 (UTC)

Jag tycker att kors ser jättekonstigt ut nu. På alla andra ställen så har man ju delat in efter ordklass och sen numrerat dem 1,2,3..osv. Har de olika uttal så finns det väl inga hinder för att ha kvar det på det enkla upplägget? I vilken rubruk den än må vara så anger man ju vilket av definitionerna 1,2,3 man syftar till så att det inte blir några missförstånd. Det är väl därför man har numrerade rader under rubrikerna anyways. Det finns två sätt som är vanligt att beskriva uttal, antingen precis ordklassrubriken innan numreringen, dels som en egen rubrik. Det är inte ovanligt med flera olika uttal även med samma stavning, och inget av sätten som används utgör nåt hinder för det, utan att behöva dela upp rubrikerna i olika substantiv 1, substantiv 2 osv. Jag ändrar i kors så ni ser hur jag menar, kommer vi fram till nåt annat sätt, eller anser ni att något av de äldre sätt är bättre, så ändrar vi enkelt igen. Dodde 19 juni 2006 kl.14.09 (UTC)

Vad gäller Idiom / Idiomatiska uttryck / Stående uttryck, så tycker jag det vore bra om vi kunde nå konsensus. Stående uttryck hittar jag inte en enda träff på nu längre när jag söker på det, så det hoppas jag att vi kan skippa. Vad gäller Idiom / Idiomatiska uttryck, så hör ju dessa till "gruppen" uttryck, men idiom betyder ju talesätt vilket ju är ett uttryck i sig. Idiomatiskt uttryck är en avledd term av idiom och förstärker väl vetydelsen att det är fråga om ett uttryck, även om det i sig är onödigt. Jag tycker visst idiomatiskt uttryck låter snyggare och snitsigare än idiom, men varför krångla till det? Jag är öppen för att använda vilket av dessa som helst med en bra motivering, men vill helst att vi skippar stående uttryck som accepterad form av rubrik för detta. Dodde 19 juni 2006 kl.14.09 (UTC)

Vad gäller långa artiklar och att behöva skrolla etc så har jag ett par gånger varit inne på tanken att det kanske hade varit användarvänligare om varje språkavsnitt inleddes med en så att säga specialgjord innehållsförteckning, helt enkelt en snabblänklista över de definitioner, kanske med de kortversioner som vi använder för att dela upp översättningar m m. Jag har inte lagt något förslag om detta eftersom jag ännu inte lyckats göra någon layout som blir tydlig och överskådlig, och samtidigt lättredigerad :( Men någon annan kanske lyckas där jag misslyckas... Sådana tankar har naturligtvis åtföljts av tankar på om den nuvarande strukturen med ordklass som den första uppdelningen är den bästa. Den har nackdelar, men igen, så har jag inte lyckats komma på något som blir bättre. --sanna 19 juni 2006 kl.20.24 (UTC)

Jag tycker att den nuvarande innehållsförteckningen fungerar utmärkt, men det kanske är för att jag inte har nåt bättre att jämföra med :) Du säger att ordklass som första uppdelning har nackdelar. Jag kan inte se dem, och inte heller se hur någon annan uppdelning skulle vara strukturmässigt möjligt. Det skulle vara intressant om du ville utveckla Dodde 21 juni 2006 kl.23.41 (UTC)

Tja, ordklasser som vi känner finns i språk som vi känner till väl, men ordklassindelning av traditionell "latinsk" typ är ett tämligen indoeuropeiskt begrepp, och fungerar i många fall snarare som en tvångströja än ett stöd för "främmande" språk. Den strikta indelningen efter ordklass tvingar oss även i flera fall antingen dubblera eller göra länkar inom sidan för etymologi, detta blir särskilt tydligt på engelska uppslag, där ju ofta substantiv och verb delar samma grafiska grundform.--sanna 22 juni 2006 kl.08.16 (UTC)

Lite svårt att föreställa sig när man tycker att ordklassindelning är så naturligt i svenskan. Har fortfarande svårt att se nåt alternativ till ordklassindelning. Att dubbleringar av viss information ser jag inte alls som störande då vinsten blir att tydligheten bevaras och strukturen är konsekvent. Dodde 22 juni 2006 kl.08.33 (UTC)

Vad gäller tydliga alternativ, så håller jag så klart med dig. Hade jag sett ett bättre alternativ än ordklassindelningen så hade jag naturligtvis presenterat den. Men jag anser att ordklassindelning är "minst dålig", inte bäst. *leende*--sanna 22 juni 2006 kl.08.38 (UTC)

kanske

När jag nyligen skapade uppslagsordet kanske och lade till synonymen måhända slogs jag av att dessa kan användas lite olika med avseende på ordföljd. Som exempel låter följande mening korrekt:

Jag kanske kommer imorgon.

Märk att "kanske" kommer före "kommer". Detta går dock inte med synonymen "måhända":

Jag måhända kommer imorgon.

låter felaktigt. Istället måste "måhända" placeras först i meningen (Måhända kommer jag imorgon.) eller efter "kommer" (Jag kommer måhända imorgon.)

Jag utgår emellertid ifrån att både "kanske" och "måhända" är adverb och synonyma. Varför olikheten i ordföljd? --Andreas Rejbrand 19 juni 2006 kl.18.07 (UTC)

Ett av de germanska språkens (vissa av dem iaf, inte modern engelska) intressanta känedrag är den s.k. V2-regeln, som innebär att ett verb måste stå som andra ord i satsen. På senare tid har dock detta ruckats på något i svenskan (engelskan har utvecklats från V2-språk till icke-V2-språk, möjligen kommer svenskan också göra detta), och min gissning är att det övre låter bättre (inte helt bra i mina öron dock, jag skulle nog helst inte använda det medvetet) på grund av att "kanske" är ett såpass mycket vanligare ord i modern svenska än vad "måhända" är, och därför känns det fel att kombinera ett äldre ord med en nyare (mer slangig) satsföljd än vad det gör att kombinera ett "modernt" ord med en nyare satsföljd.

Dock kan man tolka det som att det är en viss betydelseskillnad mellan "jag kanske kommer imorgon" och "jag kommer kanske imorgon", så jag är osäker. Annat kan vara att "måhända" är en sammansättning av "må hända", som egentligen är verb, varför betydelsen snarare blir "om det händer"; jämför "jag, om det händer, kommer imorgon" med "jag kommer, om det händer, imorgon" ("det" hänvisar alltså i dessa satser till det att jaget kommer, till kommandet). (Notera dock att detta är gissningar. :) /Fenix 26 juli 2006 kl.16.28 (UTC)

Spännande teori om "måhända"="må hända". --Andreas Rejbrand 26 juli 2006 kl.16.47 (UTC)

Idiom

Hittade Category:Swedish idioms på engelska wiktionary. Finns det någon motsvarande här? --NERIUM 20 juni 2006 kl.06.52 (UTC)

Jag har sökt lite och det ser inte ut så. --Andreas Rejbrand 20 juni 2006 kl.08.58 (UTC)

artikeluppslag för samtliga former av ord i grundform?

Är detta önskvärt eller icke önskvärt? Om man tänker sig att det enda man får upp under dessa orden är att det är böjning av ordet i grundform och en wikilänk till ordet i grundform. Jag kan förstå att prioriteringen är låg på detta, men frågan är om dessa verb-, substantiv- och adjektivformer är önskvärda eller inte överhuvudtaget, då de inte tillför något mer egentligen än en länk till ordet i grundform? Dodde 23 juni 2006 kl.13.15 (UTC)

Nu är jag kanske självisk, men jag har kämpat med att försöka förstå texter på franska med hjälp av lexikon... Det är ett rent h-e när man stöter på verbformer, till exempel, som inte har den ringaste likhet med sin grundform. Vart ska man börja leta? Jo, stöter man på suis (och har en ordinär pappersordlista), till exempel, är svaret: slå upp être. Fast *det* står förstås ingenstans i närheten av suis. Oookej, hur listar jag ut *det* innan jag hittat det? Så personligen tycker jag det är en väldigt bra idé... men det är förstås ett område där det skulle kunna vara trevligt - och emm mycket möjligt - att använda botar. \Mike 23 juni 2006 kl.13.25 (UTC)

Det var det jag tänkte. En bot kan med hjälp av en inklinationsmall på grundordets artikeluppslag automatiskt skapa artiklar med alla former av ordet med en systematiserad definition i likhet med "presens av ord". Relativt enkelt (med lite tid som insats). Jag är tveksam om jag kan göra det på andra språk än svenska utan hjälp från nån som kan språket dock. Dodde 23 juni 2006 kl.13.30 (UTC)

Om och endast om man kodar boten försiktigt, och utgår från existerande deklinationsmallar är det nog möjligt... Nu är det dock nog så att ungefär 99,9% av alla deklinationsmallar som finns utlagda är för svenska... \Mike 23 juni 2006 kl.14.10 (UTC)

Jajjemen det får man vara noga med. Helautomatiskt lär man inte kunna göra det, men betydligt mer effektivt än att skapa alla uppslag "för hand" iallafall. Vissa ord är ju lite komplicerade så att deklinationsmallarna inte hanterar dem till 100% ännu, exempelvis för ord med flera alternativa stavningar. Men tycker ni att det är en bra idé så ska jag klura lite på det, så fort de flesta ord som saknar kategorier är fixade... Dodde 23 juni 2006 kl.15.37 (UTC)

Behövde komma åt en mall, hittar inte

Måste göra det enklare att hitta mallarna, har försökt i en halvtimme nu utan att lyckas, och jag vet att de finns nånstans... Har klickat mig fram genom 3 länkar och kommit rätt. Måste det vara så komplicerat? Flera såna här grejer som behöver ses över så att det blir enklare för nybörjare också... Dodde 24 juni 2006 kl.03.16 (UTC)

Det finns nu en länk i vänstermarginalen till de svenska substantivmallarna ("Böjningsmallar") - på den sidan finns ju även länk till kategorin - eller önskas att länken går direkt till kategorin? ;) \Mike 26 juni 2006 kl.08.42 (UTC)

Nästan lite _för_ enkelt nu... hehe, jag undrar om man inte skulle ha en sida motsvarande Wikipedias Deltagarportalen. Kan vi fylla upp en sån sida med matnyttigheter så inget behöver vara mer än två klick bort? Hur som helst, tycker inte riktigt länken passar in i vänstermarginalen egentligen. Många andra saker som också borde vara mer lättåtkomligt och alla länkar kan man ju inte lägga i marginalen :) Men det är inte så lätt att bara "fixa" ett bra navigeringssystem, har funderat lite, men ingen heureka ännu.. :) Dodde 26 juni 2006 kl.08.50 (UTC)

Ja just det ja... Wiktionary:Kollektivportal plockades bort därifrån för den var så kroniskt o-uppdaterad och rörig... (och ersattes med stilguiden istället). Den borde jag ta en dust med, ja... \Mike 26 juni 2006 kl.09.17 (UTC)

=& nbsp;

Det står i vissa mallar att man ska skriva "&nbsp" men då ser det bara konstigt ut. Tar man bort detta ser det normalt ut. Varför är det så. Ska man verkligen skriva ex. "fog=&nbsp ;" även om det ser konstigt ut??? Dodde 24 juni 2006 kl.03.28 (UTC)

&nbsp; används för att infoga ett hårt blanksteg. Till exempel bör man alltid skriva "50&nbsp;%" istället för "50 %"; om man använder det senare sättet finns risken att "50" hamnar sist på en rad och "%" först på nästa, vilket inte är snyggt. Varför man ska skriva "fog=&nbsp;" i substantivmallarna vet jag dock inte; förmodligen är det av någon rent teknisk anledning. --Andreas Rejbrand 24 juni 2006 kl.08.41 (UTC)

Jo det känner jag till, men i det här fallet så vanskapar det ju (ca två av) orden i tabellen istället.. :( Dodde 24 juni 2006 kl.08.46 (UTC)

kurs använder genitivändelse=&nbsp och i detta fallet blir orden i rutan rättstavade, men ett av orden, obestämd form genitiv skapar en felaktig länk på grund av detta. Allt blir även här korrekt om &nbsp inte används. Den som har gjort boten kan väl svara vad som är tanken med detta med &nbsp? Dodde 25 juni 2006 kl.15.24 (UTC)

Du menar väl den som gjort mallen? --Andreas Rejbrand 25 juni 2006 kl.15.44 (UTC)

&nbsp; är en gammal rest av en tid då jag inte tillräckligt väl kände till mallsyntaxen för att undertrycka tomma parametrar, finns några kvar så ta för allt i världen bort dem!--sanna 25 juni 2006 kl.19.32 (UTC)

Ja mallen menade jag förstås! ;) Okej tack för svaret, sanna! Dodde 25 juni 2006 kl.21.09 (UTC)

Talspråkliga former

Jag har tidigare skrivit en del på Wikipedia men inte särdeles mycket på Wiktionary ännu – är följaktligen fortfarande lite osäker på hur slipstenarna dras häromkring. Jag startade artikeln akvarium häromdagen, för att den saknades och jag har jobbat med sådana tidigare. På grund av tidsbrist och telefonsamtal skrev jag nu emellertid inte mycket mer än (en av de två) grundbetydelserna av ordet samt ett par översättningar med tillhörande wikilänkar. Lyckligtvis – och som det brukar vara häromkring – så har mer tillkommit sedan dess, från annan wikiot. Bland annat dock en synonym jag undrar över.
Fråga: Att "akvarium" heter "akvarium" råder det förstås inget tvivel kring. Däremot funderar jag över den i artikeln (nu) angivna synonymen "akvarie". Den är vanlig i talspråk, men knappast att beteckna som "korrekt svenska". Förmodligen är det en av i talspråket så att säga "singulariserad" variant av pluralformen "akvarier", men riktig svenska är det enligt min enkla mening ej. Vad gäller här på Wiktionary i sådana här fall? Hur stor aktieportölj har just talspråket på Wiktionarys sammanlagda ordboksbörs?
Tommy Kronkvist 17 juli 2006 kl.03.20 (UTC)

Principen är väl att vi inte vill förbjuda vare sig talspråk eller slang, men att de bör (ska) markeras som sådana. Diskussionen i frågan har inte kommit så långt än, så jag vet inte riktigt om vi även under "synonym"-rubriken ska markera talspråkligheten, eller enbart under själva huvudordet (akvarie i det här fallet). Ytterligare åsikter emottages tacksamt :) \Mike 18 juli 2006 kl.13.53 (UTC)

Jag är av den meningen att om Wiktionary ska vara trovärdigt så måste vi vara mycket noga med att markera uppslagsord som av vissa inte accepteras som korrekt svenska. Tanken är väl att alla ord ska kunna finnas med, oavsett om det är ålderdomliga ord, bortglömda ord, slangord, talspråksstavningar, chattslang eller egentligen varför inte även felstavningar. Det viktiga är att dessa markeras tydligt för just vad de är, och att man inte får intrycket att en mycket ovanlig, slangartad eller talspråksinspirerad stavningsvariant är precis lika korrekt skriftspråkssvenska som orginalordet.

Vad gäller rubriken synonymer så anser jag att man inte ska lista stavningsvarianter under denna rubrik. "d.v.s." är ingen synonym till "det vill säga". Av de h4-rubriker vi i nuläget använder oss av, är ====Se även==== den enda rubrik som utan invändningar dessa ord passar helt och hållet under. Man skulle också kunna tänka sig att man kan skriva någon rad under rubriken ====Ordets användning==== respektive ====Frasens användning==== om uppslagsordets stavningsvarianter och dess användning.

Har sett att vissa valt, enligt min åsikt en mer eller mindre misslyckad variant, att till höger om det fetmarkerade uppslagsordet kortfattat skriva något om stavningsvarianter, men jag menar att denna kortfattade information ofta lätt kan misstolkas och att markeringen därför inte blir tillräckligt tydlig på detta sätt. På liknande sätt kan den markeringen även skapa problem om den placeras i någon av definitionerna till ordet.

Så tills vidare förordar jag den enklaste lösningen, nämligen att placera dessa alternativstavningar under ====Se även==== och eventuellt skapa en artikel om detta ord och att låta definitionen innehålla en tydlig markering av att stavningen är en felstavning, mindre använd eller mindre erkänd, en talspråksstavning eller om det är en förkortning eller något annat.

En fråga att ta ställning till är om vi är nöjda med de förslag som lämnas ovan eller om vi vill skapa en ny rubrik för just alternativstavningar i de artiklar som dessa förekommer Dodde 28 juli 2006 kl.17.31 (UTC)

Fogemorfem

Jag var på gång att skapa en artikel om fogemorfemet -s-, men stannade upp främst för att jag insåg att ingen av de för närvarande "godkända" ordklassrubrikerna passade (för inte är det väl ett affix?). Min fråga är egentligen främst vilken rubrik som är lämplig, men jag antar att en diskussion om själva artikelns lämplighet inte kan undvikas (och kanske är det lika bra att vi tar en sådan diskussion). Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 09.57 (UTC)

Jo, jag skulle tro att det är ett affix: mer precist ett interfix. Se w:affix samt w:interfix. Jag tycker att dylika uppslagsord mycket väl är existensberättigade. --Andreas Rejbrand 12 augusti 2006 kl. 10.51 (UTC)

Tack, det verkar ju solklart. Och jag skall vara språkvetare. :) Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 10.52 (UTC)

Nån skillnad på interfix (w:interfix) och infix (w:infix). (Behöver stilguiden justeras, där det står att affix är suffix, prefix och infix)? Dodde 12 augusti 2006 kl. 17.51 (UTC)

Ja, det är skillnad. Infix placeras, åtminstone enligt wp-artikeln du länkar till, inuti ett morfem. Stilguiden bör förmodligen justeras, genom tillägg av "interfix" och eventuella andra termer som används i w:affix och inte kan ses som specialfall av de vi redan har, alternativt genom tillägg av ett "bland annat". Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 18.04 (UTC)

Vilken expertis! :) ändrar på direkten... Dodde 12 augusti 2006 kl. 18.19 (UTC)

nuffror

Så... Då finns det artiklar, väldigt enkla artiklar, för de arabiska siffrorna: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Och de har samma grundstruktur, vilket inte kan vara dåligt. Jag har enbart gett "talet x med bokstäver" som definition. I 8 tog jag bort "siffran 8" eftersom det som jag ser det bara är ett exempel på att alla språkliga uttryck kan referera till sig själva, men jag har sett att enwikt ger "siffran x" som definition och det är absolut något som kan diskuteras. Över huvud taget - tycker folk att artiklarna är bra som de är nu (de är förstås mest "platshållare", men det är kanske allt vi i första läget vill ha?), eller skall något till? Kanske någon form av "grammatisk" notering om hur siffrorna används i positionsbaserade talsystem (i enwikt är detta en eller flera särskilda definitioner, vilket kanske inte är helt orimligt)? Skall vi ha med andra tal, skrivna med siffror - större, negativa etc.? Ja... ni fattar. Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 10.51 (UTC)

Om enwikt gör dåliga saker så ska ju inte vi ta efter (angående självrefereringar)... Bra jobbat! Har i stilguiden angivit att siffror ska anges med rubriken i Tecken, men du har valt rubriken Symbol. Vad som är tecken, och vad som är symbol är lite diffust tycker jag... så om nån kan motivera varför stilguiden är bra med den definition av tecken och symbol som den har, eller om någon kan motivera varför det ska se ut på annorlunda sätt så vore jag glad om denna kunde dela med sig av kunskapen :)

I programmering pratar man om alfabetiska och numeriska tecken. Och i hexadecimala talsystem så används ju även A, B, C, D, E, F som de högre numeriska tecknena. Det var så jag tänkte när jag placerade dessa under H3-kategori-gruppen Tecken.

Tycker inte att negativa tal är nödvändiga. Mer för Wikipedia som kan gå in på hur dessa har en speciell funktion i matematiken kanske, vad vet jag.

Tvåsiffriga tal behövs heller inte (däremot kan det vara motiverat att ha uppslagsord för dessa i ord: 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,15,16,17,18,19,20,21,30,40,50,60,70,80,90,100,110,200,1000,1100,2000)

Tycker att det är rimligt att kunna ha separata definitioner för hur de numeriska tecknena används i de olika positionsbaserade talsystemen. Dodde 12 augusti 2006 kl. 18.05 (UTC)

Tecken, eller Skrivtecken för att minimera risken för begreppsförvirring, bör vara den bättre rubriken, åtminstone om vi skall ha två rubriker. Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 18.22 (UTC)

Men om uppsättningen H3-rubriker i stilguiden ska vara heltäckande, finns det inga tecken som inte är skrivtecken, men ändå inte symboler som isånafall faller mellan stolarna tro? Dodde 12 augusti 2006 kl. 18.38 (UTC)

Det där med begreppsförvirring handlar för mig om användningen av båda orden, symbol och tecken, inom pierceansk semiotik (där symboler är en typ av tecken och de flesta ord är symboler). Men det behöver vi egentligen inte dra in. Det viktigaste är att det är klart vad vi menar med "symbol" och "tecken" som rubriker på svenska wiktionary (bra är kanske i och för sig om vi får något som inte avviker för mycket från de andra språken, främst engelska). Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 18.51 (UTC)

Inom kemi kan väl Fe vara beteckningen för järn, det kemiska tecknet för järn och den kemiska symbolen för järn... Men ja, jag håller med dig... Det viktigaste är att vi har en tydlig definition här på Wiktionary som är logisk och lätt att följa. Dodde 12 augusti 2006 kl. 19.02 (UTC)

Det var väl ganska tydligt att med nuvarande stilguide var det bara tecken som kunde vara aktuellt för nuffrorna, så jag har ändrat. Allmänt kan jag nog tänka mig att bara ha en rubrik, som tydligt bör ange att det kan röra sig om mer än ett skrivtecken. Men det är en diskussion som rimligen bör föras på annan plats. Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 23.07 (UTC)

HSVGMA (hur ska vi göra med akronymerna)

APC. ADHD. Att de är substantiv är det ju ingen tvekan om. Inte heller att de, åtminstone ursprungligen, på engelska, är förkortningar. På annan plats har någon varit inne på att det i alla fall inte kan vara någon tvekan om att "Förkortning" skall användas när det längre uttrycket är det som används i talspråk, men så är det ju inte här. Jag vet inte hur många som känner sig osäkra eller hur stor skillnad det är på hur olika personer gör i praktiken, men stilguiden kunde definitivt vara tydligare. Policybeslut? Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 12.33 (UTC)

Håller med om otydligheten. Vad ordet/meningen var för ordklass innan det blev en förkortning är emm inte väsentligt. Akronym är en slags förkortning och borde kunna rymmas under H3-rubriken Förkortning, precis som prefix, suffix och infix ryms under H3-rubriken "Affix". Vad anser du? Dodde 12 augusti 2006 kl. 18.11 (UTC)

Saken är den att en förkortning fortfarande kan sägas tillhöra en ordklass. Rena skriftspråksförkortningar kan möjligen vara rimligt att se som en slags speciell "klass" som i sig enbart refererar till det längre uttrycket (eller något sådant), men akronymer utläses ju bokstav för bokstav, och kan användas korrekt även av människor som inte ens skulle förstå det längre uttrycket. Just APC och ADHD är ju (väl - jag är inte helt säker när det gäller APC) engelska förkortningar som på svenska enbart används i förkortad form (och då med svenskt uttal). Artikeln APC anger för närvarande inte vad akronymen är en förkortning för, eller att den också används på engelska. Ever wonder 12 augusti 2006 kl. 18.36 (UTC)

Att något är sant behöver inte göra det väsentligt :) En förkortning är givetvis en förkortning av ett ord som tillhör en ordklass. Frågan är om det är främst en förkortning eller främst ett substantiv etc. Förkortning som H3-rubrik för alla förkortade ord och uttryck kändes som väl tydligt avgränsad och bra rubrik. Man skulle ju kunna ha rubriker som Substantivförkortning, Substantivfrasförkortning osv, men det känns som om antalet H3-rubriker skulle rusa iväg rätt kraftigt då. Men jag lyssnar mer en gärna på åsikter och förslag om detta Dodde 12 augusti 2006 kl. 18.46 (UTC)

Användningen av ordet "absorbent"

Fråga till naturvetare - används substantivet absorbent enbart om material med särskilt god absorptionsförmåga, eller kan det vara vad som helst som absorberar något? Ever wonder 30 augusti 2006 kl. 09.21 (UTC)

Jag skulle vilja påstå att det är användningen som räknas, inte förmågan. Om syftet med att kasta ut sågspån på en oljefläck på garagegolvet är att suga upp oljan så används det som absorbent. Det samma skulle förmodligen gälla tidningspapper även om sågspån löser uppgiften bättre. Jämför gärna med ord som reagens och indikator. 213.101.96.213 23 mars 2007 kl. 23.55 (CET)

Översättningshjälp

Kan någon hjälpa mig med en översättning av de här ryska orden:

международный математический турир городов

диплом

Российская Академия наук Журнал "Квант"

ученик 10 класса

награждается

дипломом

победителя турнира

за 1998-99 учебный год (итоговый показатель — 14.75 балла)

председатель центрального оргкомитета

председатель жюри

/82.212.68.183 22 september 2006 kl. 21.27 (UTC)

Altavista's Babelfish ger den här översättningen, utöver det tror jag ingen aktiv på Wiktionary är speciellt hemma på ryskan:

international mathematical turir is municipal the diploma Russian academy of sciences the journal "quantum" the student of 10 classes it is rewarded by the diploma the conqueror of the tournament in 1998-99 academic years (total index - 14.75 marks) the chairman of the central organization committee the chairman of the judges. mvh Dodde 22 september 2006 kl. 22.54 (UTC)

Främmande uttryck (fallet (ad) acta)

acta är latin för "handlingar, dokument", ett exempel på var man kan stöta på det även i "svenska" sammanhang är titlar på vetenskapliga skriftserier (man kan också hitta exempel på hur dessa omnämns just "acta-serier"). ad acta betyder "till handlingarna", och även på svenska kan man tala om att "lägga något ad acta", alltså lägga ett ärende till handlingarna utan åtgärd. Det skall sägas att både acta och ad acta tas upp i svenska ordböcker (minst en iaf). Hur skall vi bäst hantera sådant här? Skall artiklarna exempelvis ha svensk språkrubrik? Kan man i så fall använda kat-mallen för att på något sätt markera uttrycken som "främmande" (detta är alltså inget jag föreslår för samtliga lånord)? Ever wonder 28 oktober 2006 kl. 22.25 (CEST)

Ja, hittills så har liknande artiklar fått svensk språkrubrik eftersom de inlånade orden eller uttrycken ju används i svenska språket. Med det inte sagt att det inte är problematiskt. Markering av dessa ords inlåningskaraktär saknas helt och hållet i nuläget. Fler exempel: I pokersammanhang används chipdumpning av engelskans chipdumping, medan ju chip översätts med det svenska ordet marker. Reraisa av engelskans reraise har den svenska översättningen återhöja, men den engelska varianten är flera gånger vanligare. Liknande förhållanden existerar förmodligen i ett stort antal områden. Skanner eller bildläsare rekommenderas av språkmyndigheter, men scanner används ju också. Jag har ingen bra lösning, men diskussionen behövs. ~ Dodde 29 oktober 2006 kl. 10.02 (CET)

"Reraisa" och "chipdumpning" är försvenskade på olika sätt, så de skall självklart listas som svenska ord. "Scanner" är lite mindre självklart, men fortfarande skulle jag säga att det finns en liten skillnad mot "ad acta", och ännu större skillnad mot det ensamma "acta" som så vitt jag vet bara förekommer på svenska i enstaka sammansättningar. Att lista det sistnämnda som ett vanligt svenskt substantiv med betydelsen "handlingar" kan inte gärna vara aktuellt.Ever wonder 29 oktober 2006 kl. 12.35 (CET)

Jag tror att jag hoppar över att skapa artiklarna tills vidare, någon annan får gärna ge sig på det. Att på något sätt kunna markera sådana här "främmande" begrepp ungefär som andra ordböcker kan göra när de tar upp dem tror jag skulle vara bra, kanske borde det tas upp på Bybrunnen (flytt av denna diskussion dit?). Ever wonder 30 oktober 2006 kl. 15.14 (CET)

Har börjat på en skiss under Användare:Ever wonder/ad acta, hjälp gärna till genom att redigera eller diskutera.Ever wonder 15 november 2006 kl. 12.42 (CET)

pixelpasta?

Jag höll på att skapa en artikel för ordet "pixelpasta" (med låg upplösning så att enskilda pixlar syns tydligt), fast av [2] att döma, förekommer inte ordet särskilt frekvent. Någon annan som använder ordet? --Andreas Rejbrand 14 november 2006 kl. 22.18 (CET)

Detta är första gången jag hör ordet. // Wellparp 25 november 2006 kl. 23.06 (CET)

Har heller aldrig hört det... På vilket sätt skulle en skärm med låg upplösning liknas vid deg som pasta kommer av från latin. Korngröt på grekiska... korn-lik pixelgröt? ~ Dodde 25 november 2006 kl. 23.12 (CET)

Typiskt exempel på pixelpasta. --Andreas Rejbrand 25 november 2006 kl. 23.14 (CET)

slumpartikel

1. Varje gång jag ser "slumpartikel" läser jag "slum-partikel".
2. Jag antar att "standardvärde" på sidan Inställningar betyder "default". Varför inte "skönsvärde" som i "skönstaxering", t.ex.

1. jaså...
2. förstår inte vad du menar --Andreas Rejbrand 31 december 2006 kl. 17.53 (CET)

Slumpen bör antas vara neutral, rättvis, utan värderingar. Att ens antyda något gemensamt mellan slumpen och det kanske mest negativt värdeladdade ord vi har i vårt språk, skakar mig. Jacc 15 december 2007 kl. 17.59 (CET)