acolyte

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av acolyte  Singular Plural
Nominativ acolyte acolytes
Genitiv acolyte's acolytes'

acolyte

  1. (religion) akolut, akolyt; medlem av en av de fyra mindre ordnarna i kyrkan; följeslagare; ministrant
  2. följeslagare

Etymologi[redigera]

Från fornfranskans acolite (modernt språk acolyte) eller från kyrkolatinets acolytus; ultimat från grekiskans ἀκόλουθος (akólouthos), följare.

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

acolyte

  1. akolut, akolyt