algebra

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Algebra och álgebra.

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

algebra u

Böjningar av algebra  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ algebra algebran algebror algebrorna
Genitiv algebras algebrans algebrors algebrornas
  1. (matematik) räkning där bokstäver symboliserar tal, med hänsyn till räkneregler
  2. (matematik) en struktur som består av element (bokstäver) och ett antal operationer (+ och \cdot)
  3. (matematik) studiet av algebror i allmänhet
  4. (matematik) speciellt en algebra A över en kropp K, dvs. ett vektorrum med en (associativ) multiplikation definerad på A

[redigera] Etymologi

Från tyska: Algebra, franska: algèbre, från italienska: algebra, från arabiska: الجبر (al-gebr, al-djebr) = återställning/komplettering, som är namnet på en av metoderna som används för att lösa andragradsekvationer i en bok skriven av den persiske 800-tals astronomen och matematikern محمد بن موسى الخوارزميّ (Muḥammad ibn Mūsā al-Khwārizmī) (jfr algoritm).

[redigera] Användning

Plural av algebra används sällan, mest i syfte på (2) ovan.

[redigera] Besläktade ord

[redigera] Sammansättningar

[redigera] Översättningar

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

Böjningar av algebra  Singular Plural
Nominativ algebra algebras
Genitiv algebra's algebras'

algebra

  1. algebra

[redigera] Se även

[redigera] Finska

[redigera] Substantiv

algebra

  1. algebra

[redigera] Italienska

[redigera] Substantiv

algebra

  1. algebra

[redigera] Polska

[redigera] Substantiv

algebra

  1. algebra
    Besläktade ord: algebraiczny

[redigera] Slovakiska

[redigera] Substantiv

algebra

  1. algebra
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Deltagande
Verktygslåda
På andra språk