allegiance
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Engelska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av allegiance | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | allegiance | allegiances |
| Genitiv | allegiance's | allegiances' |
allegiance
- trohet
- Etymologi: Från anglo-normandiskans alligeance, ur anglo-latinets alligantia, format av fornfranskans ligeance (anglo-latinets ligantia), format ur lige (vasall, jämför med liege). -ance som ändelse.[1]
Källor [redigera]
- ↑ Från Hoad, TF (ed): The Oxford Library of Words and Phrases (1986). Storbritannien: Guild Publishing London.
