anbringande

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

anbringande

  1. presensparticip av anbringa

Substantiv[redigera]

anbringande

  1. (mindre brukligt) infästning, insättning; fastsättning; fästpunkt
    Vingens anbringande vid kroppen kallas vingrot.
  2. (dödform) framställning, anförande, hemställan; ärende
    Besläktade ord: anbringan
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Verbalsubstantiv av anbringa.