anbringande
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Adjektiv[redigera]
anbringande
- presensparticip av anbringa
Substantiv[redigera]
- (mindre brukligt) infästning, insättning; fastsättning; fästpunkt
- Vingens anbringande vid kroppen kallas vingrot.
- (dödform) framställning, anförande, hemställan; ärende
- Besläktade ord: anbringan
- Etymologi: Verbalsubstantiv av anbringa.