anke

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av anke  Singular Plural
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ anke anken anker ankene
Genitiv ankes ankens ankers ankenes

anke m

  1. klagomål, invändning
  2. (juridik) överklagande till högre instans

Synonymer[redigera]

klagomål, invändning
överklagande

Verb[redigera]

Böjningar av anke 
Infinitiv anke
Presens anker
Preteritum anka,

anket

Supinum anka,

anket

anke

  1. klaga
  2. vara orolig, ängslig
  3. ångra (något)
  4. (juridik) överklaga till högre instans

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

anke

  1. klagan
  2. (juridik) överklagande till högre instans

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av anke  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ anke anken ankar ankane

anke m

  1. klagomål, invändning
  2. (juridik) överklagande till högre instans

Verb[redigera]

anke

  1. klaga
  2. vara orolig, ängslig
  3. ångra (något)
  4. (juridik) överklaga till högre instans