anständig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av anständig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum anständig anständigare  
Neutrum anständigt
Bestämd
singular
Maskulinum anständige anständigaste
Alla anständiga
Plural anständiga
  Predikativt
Singular Utrum anständig anständigare anständigast
Neutrum anständigt
Plural anständiga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning anständigt

anständig

  1. som anstår någon eller något; lämplig, passande, rejäl
    Antonymer: oanständig, anstötlig
    Sammansättningar: anständighet

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av anständig 
Predikativa former
Positiv anständig
Komparativ anständiger
Superlativ am anständigsten

anständig

  1. anständig
    Antonymer: unanständig
    Sammansättningar: Anständigkeit