appell

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av appell  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ appell appellen appeller appellerna
Genitiv appells appellens appellers appellernas

appell

  1. vädjan
  2. (juridik) överklagan; framställan till högre domstol
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: appellera, appellation
Etymologi: Av tyska Appell eller direkt av franska appel, av verbet appeler.[1]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svenska Akademiens ordbok: "appell"