avfart

Svenska

Substantiv

Böjningar av avfart	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avfart	avfarten	avfarter	avfarterna
Genitiv	avfarts	avfartens	avfarters	avfarternas

avfart

1. vägstycke på vilket man kan lämna en motorväg eller motortrafikled

   När du kört upp på motorvägen här framme, så tar du den tredje avfarten för att komma till hotellet du letade efter.

Översättningar

finska: ramppi (fi), ulosmenoväylä (fi) (moottoritiessä)

tyska: Abfahrt (de) f, Autobahnabfahrt (de) f, Ausfahrt (de) f