bövel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bövel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bövel bövelen, böveln bövlar bövlarna
Genitiv bövels bövelens, bövelns bövlars bövlarnas

bövel

  1. (vardagligt, ålderdomligt, i kraftuttryck) djävul
    För bövelen!
    Vanliga konstruktioner: för bövelen, för tusan bövlar
    Etymologi: Sedan 1609, ursprungligen eufemistisk förvrängning av bödel, sedermera djävul.[1]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svensk etymologisk ordbok: "bövel"