balk
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Balk.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
balk
| Böjningar av balk | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | balk | balken | balkar | balkarna |
| Genitiv | balks | balkens | balkars | balkarnas |
- långsträckt, eventuellt bärande byggnadselement, bjälke
- (juridik) lag(samling) av särskild vikt; ursprungligen en avdelning eller ett större kapitel av en större lag eller lagbok
Sammansättningar [redigera]
- lag
- brottsbalk
- byggningabalk
- föräldrabalk
- giftermålsbalk
- handelssbalk
- jordabalk
- konungabalk
- miljöbalk
- missgärningsbalk
- rättegångsbalk
- straffbalk
- tjuvabalk
- utsökningsbalk
- äktenskapsbalk
- ärvdabalk
