barn

Svenska

Substantiv

Böjningar av barn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barn	barnet	barn	barnen
Genitiv	barns	barnets	barns	barnens
Not: I bestämd form plural dialektalt även talspråkligt barna(s).

barn

• uttal: baːrn /bɑːrn/

1. minderårig människa

   Synonymer: unge, batting, frö, glop, glytt, kids pl., kripp (orsamål), knodd, snoris, spoling

   Antonymer: vuxen

2. avkomling till förälder

   Synonymer: unge, kids pl., kripp (orsamål), knodd

   Antonymer: förälder

3. (fysik) mått på yta & reaktionstvärsnitt, 1 barn (b) = 10⁻²⁸ m²

Etymologi

Av fornsvenska barn. Av gemensamt germanskt *barna-, en participbildning till roten i bära i betydelsen "föda"; jämför participet buren (för betydelsen särskilt nyburen, "nyfödd" eller ibland "som nyss har kalvat"), engelska born, "född", samt även en motsvarande bildning i de baltiska språken, som i lettiska bērns, "barn". I svenskan är betydelsen "avkomling" den ursprungliga, och "minderårig" har utvecklats därifrån.

Besläktade ord

• barndom
• barnslig

Sammansättningar

adoptivbarn bagarbarn barnadråp barnafödande barnaga barnarov barnasinne barnavård barnbarn barnfilm barnhem barnkalas

barnkammare barnkläder barnkull barnläkare barnmorska barnsjukdom barnsjukhus barnspråk barnstol barnpornografi barnporr barnrumpa

barnvagn brorsbarn bröstbarn dagbarn ensambarn mellanbarn provrörsbarn spädbarn syskonbarn systerbarn underbarn änglabarn

Översättningar

minderårig  

albanska: fëmijë (sq) bokmål: barn (no) danska: barn (da) n engelska: child (en) esperanto: infano (eo) estniska: laps (et) finska: lapsi (fi) franska: enfant (fr) färöiska: barn (fo) n hebreiska: ילד (he) indonesiska: anak (id), bocah (id) isländska: barn (is) n italienska: bambino (it), bambina (it)

japanska: 子供 (ja) kodomo jiddisch: קינד (yi) n (kind) kinesiska: 孩子 (zh) háizi lettiska: bērns (lv) litauiska: vaikas (lt) meänkieli: kläppi (fit) nederländska: kind (nl) nordsamiska: mánná (se) polska: dziecko (pl) n portugisiska: criança (pt) f, menino (pt) m, menina (pt) f ryska: ребёнок (ru), дитя (ru) spanska: niño (es) m, niña (es) f, infante (es) m turkiska: çocuk (tr) tyska: Kind (de) n

avkomling  

albanska: fëmijë bokmål: barn (no) danska: barn (da) n engelska: child (en) esperanto: infano (eo) estniska: laps (et) finska: lapsi (fi) franska: enfant (fr) färöiska: barn (fo) n hebreiska: ילד (he) indonesiska: anak (id), bocah (id) isländska: barn (is) n italienska: bambino (it), bambina (it)

japanska: 子供 (ja) (kodomo) jiddisch: קינד (yi) n (kind) kinesiska: 孩子 (zh) (háizi) meänkieli: kläppi (fit) nederländska: kind (nl) nordsamiska: mánná (se) polska: dziecko (pl) n portugisiska: filho (pt) m, filha (pt) f ryska: ребёнок (ru), дитя (ru) spanska: hijo (es) m, hija (es) f turkiska: çocuk (tr) tyska: Kind (de) n

ytmått  

engelska: barn (en)

tyska: Barn (de) n

Bokmål

Substantiv

Böjningar av barn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barn	barnet	barn	barna, barnene
Genitiv	barns	barnets	barns	barnas, barnenes

barn n

1. barn

Danska

Substantiv

Böjningar av barn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barn	barnet	børn	børnene
Genitiv	barns	barnets	børns	børnenes

barn

1. barn

Sammansättningar

• barndom
• barneseng
• børnearbejde
• børnehave
• børnehaveklasse
• børnehavevirksomhed
• børnelæge
• børnemishandling
• børneopdragelse

Engelska

Substantiv

Böjningar av barn	Singular	Plural
Nominativ	barn	barns
Genitiv	barn's	barns'

barn

• uttal: /bɑrn/

1. lada

   The barn was on fire, but we were asleep. - Ladan brann, men vi sov.

2. barn; ett ytmått

Fornnordiska

Substantiv

barn n

1. barn

Fornsvenska

Substantiv

barn n

1. barn

Färöiska

Substantiv

Böjningar av barn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barn	barnið	børn	børnini
Ackusativ	barn	barnið	børn	børnini
Dativ	barni	barninum	børnum	børnunum
Genitiv	barns	barnsins	barna	barnanna

barn n

• uttal: /bad̥n/

1. barn

Besläktade ord

• barna

Sammansättningar

• barnabarn
• barnagarður
• barnaskúli
• barnatrúgv
• barnauppaling
• barndómsár
• barndómur
• barnleysur
• barnsligur
• barntøka

Isländska

Substantiv

Böjningar av barn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barn	barnið	börn	börnin
Ackusativ	barn	barnið	börn	börnin
Dativ	barni	barninu	börnum	börnunum
Genitiv	barns	barnsins	barna	barnanna

barn n

• uttal: /ˈpartn̥/

1. barn

Nynorska

Substantiv

Böjningar av barn	Singular		Plural
	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barn	barnet	barn, born	barna, borna
Genitiv	barns	barnets	barns, borns	barnas, bornas

barn n

1. barn