befinna

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av befinna  Aktiv Passiv
Infinitiv befinna befinnas
Presens befinner befinns (befinnes)
Preteritum befann befanns
Supinum befunnit befunnits
Imperativ befinn
Particip
Presens befinnande, befinnandes
Perfekt befunnen

befinna

  1. (reflexivt: befinna sig) vara på ett visst ställe; vara belägen
    Jag befinner mig nu på Sveriges sydligaste punkt.
  2. (reflexivt: befinna sig) vara eller finna sig i en viss situation
    Jag trodde aldrig jag skulle befinna mig i en sådan här situation.
  3. (reflexivt: befinna sig) , känna sig
    De antas befinna sig väl.
  4. (passivt) visa sig vara; finnas vara
    Han befanns vara skyldig.

Översättningar[redigera]