begåvning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av begåvning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ begåvning begåvningen begåvningar begåvningarna
Genitiv begåvnings begåvningens begåvningars begåvningarnas

begåvning

  1. djup kunskap eller djup färdighet inom något område, särskilt medfödd eller naturligt (spontant) utvecklad
    Han tycks ha en stor begåvning för huvudräkning.

Synonymer[redigera]

  • talang, ådra, anlag, begåvning, gåva, själsförmögenhet, kapacitet, virtuositet, geni, snille

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]