bekanta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av bekanta  Aktiv Passiv
Infinitiv bekanta bekantas
Presens bekantar bekantas
Preteritum bekantade bekantades
Supinum bekantat bekantats
Imperativ bekanta
Particip
Presens bekantande, bekantandes
Perfekt   (bekantad)?

bekanta

  1. (reflexivt: bekanta sig) göra sig bekant med; lära sig något om; lära känna (om person)
    Har du bekantat dig med den nya datorn än?
    Ni får bekanta er /med varandra/ under helgen.

Översättningar[redigera]

Adjektiv[redigera]

bekanta

  1. böjningsform av bekant

Substantiv[redigera]

bekanta

  1. böjningsform av bekant