benighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av benighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ benighet benigheten
Genitiv benighets benighetens

benighet u

  1. det att vara benig

Översättningar[redigera]