bespottelse

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bespottelse  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bespottelse bespottelsen bespottelser bespottelserna
Genitiv bespottelses bespottelsens bespottelsers bespottelsernas

bespottelse u

  1. (ålderdomligt) det att bespotta; handling som bespottar någon
    Se även tesaurus: Underskattning, Kvickhet, Gäckeri, Missaktning, Vedervilja, Förtal, Irreligiositet