bli
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av bli | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | bli |
| Presens | blir |
| Preteritum | blev |
| Supinum | blivit |
| Imperativ | bli |
| Particip | |
| Presens | blivande, blivandes |
| Perfekt | bliven |
bli
- genomgå förändring till nytt varande
- Vad skall du bli när du blir stor?
- Jag blev trött efter några timmars väntande.
- Har hon blivit mamma?
[redigera] Etymologi
Av fornsvenskans bliva genom konsonantbortfall, av lågtyskans blîven (förbli). Besläktat med liv, lämna, leva, tyskans bleiben.
[redigera] Grammatik
I preteritum lånas ofta vardagligt preteritumformen vart av ordet varda. Talspråkligt kan man använda blidde eller bidde som preteritumform och blitt som supinumform.
[redigera] Varianter
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Fraser
[redigera] Översättningar
- nytt varande
