bli
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av bli | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | bli |
| Presens | blir |
| Preteritum | blev |
| Supinum | blivit |
| Imperativ | bli |
| Particip | |
| Presens | blivande, blivandes |
| Perfekt | bliven |
bli
- genomgå förändring till nytt varande
- Vad skall du bli när du blir stor?
- Jag blev trött efter några timmars väntande.
- Har hon blivit mamma?
- Synonymer: varda (ålderdomligt)
- (hjälpverb) använt före perfektparticip för att bilda dynamisk passiv
Etymologi [redigera]
Av fornsvenskans bliva genom apokope, av lågtyskans blîven (förbli). Besläktat med liv, lämna, leva, tyskans bleiben.
Grammatik [redigera]
I preteritum lånas ofta vardagligt preteritumformen vart av ordet varda. Talspråkligt kan man använda blidde eller bidde som preteritumform och blitt som supinumform.