bonde
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av bonde | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bonde | bonden | bönder | bönderna |
| Genitiv | bondes | bondens | bönders | böndernas |
bonde
- lantarbetare som äger egen bondgård
- Bonden hade övertagit gården efter sin morfar, som i sin tur ärvt den av sin far.
- Synonymer: farmare
- (schack) en schackpjäs, vilken vardera spelaren har åtta stycken av i spelets början
- Vitspelarens ställning hade en bättre bondestruktur, och han stod därför bättre inför schackpartiets så kallade slutspel.
- Svart kunde sent omsider promovera en av sina bönder till en dam, med vars hjälp han sedan vann partiet.
Sammansättningar [redigera]
- bondbränna
- bondesamhälle
- bondgård
- bondlurk
- bondläpp
- bondmora
- dambonde
- drottningbonde
- dubbelbonde
- fribonde
- grisbonde
- kantbonde
- kungsbonde
- löparbonde
- småbonde
- springarbonde
- storbonde
- tornbonde
- trippelbonde
Översättningar [redigera]
lantarbetare
schackpjäs
Se även [redigera]
Fornsvenska [redigera]
Substantiv [redigera]
bonde m
- bonde
- Nu vilia bønder aldin skogh sin i hælgþ lysa ok suin a han skipa.
- Nu vill bönder fridlysa sin ollonskog och släppa ut svin i den.
- Nu vilia bønder aldin skogh sin i hælgþ lysa ok suin a han skipa.
Portugisiska [redigera]
Substantiv [redigera]
bonde