bortkommen
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
[redigera] Svenska
[redigera] Adjektiv
| Böjningar av bortkommen | Positiv | |
|---|---|---|
| Attributivt | ||
| Obestämd singular |
Utrum | bortkommen |
| Neutrum | bortkommet | |
| Bestämd singular |
Maskulinum | bortkommne |
| Alla | bortkommna | |
| Plural | bortkommna | |
| Predikativt | ||
| Singular | Utrum | bortkommen |
| Neutrum | bortkommet | |
| Plural | bortkommna | |
| Kompareras inte. | ||
bortkommen
- inte hemmastadd, vilsen, förvirrad, hjälplös
