bräka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även braka och bråka.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av bräka  Aktiv Passiv
Infinitiv bräka bräkas
Presens bräker bräks (bräkes)
Preteritum bräkte bräktes
Supinum bräkt bräkts
Imperativ bräk
Particip
Presens bräkande, bräkandes
Perfekt

bräka

  1. låta som ett får
  2. (vardagligt, något nedsättande) tala med väldigt öppna och långdragna vokaler; till exempel om att prata på skånska eller danska
  3. (något nedsättande) blint (gång på gång) upprepa eller härma ett påstående, speciellt om påståendet anses vara speciellt kortsynt, tanklöst eller smaklöst
  4. att oralt utstöta magsäckens innehåll i samma ögonblick som tarmarna töms på avföring analt

Översättningar[redigera]