brytning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
brytning
Wikipedia har en artikel om:
Brytning (språk)

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av brytning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ brytning brytningen brytningar brytningarna
Genitiv brytnings brytningens brytningars brytningarnas
en ljusstråle bryts då den övergår från luften till glaset

brytning

  1. (fysik, optik) fysikaliskt fenomen att en vågstråle ändrar riktning när den övergår till ett annat medium där vågen har en annan utbredningshastighet
    Synonymer: refraktion
    Sammansättningar: brytningsindex, brytningsfel
  2. (lingvistik) tydliga spår av annat språk i ett språks uttal
    Han pratade ganska bra svenska men jag kunde fortfarande höra hans brytning på lettiska.
    Se även: accent, dialekt
    Sammansättningar: brytningsfri
  3. (bollsport) handlingen att bryta en passning
  4. (gruvdrift) plats där man bryter malm eller annan bergart
    Synonymer: gruvbrytning
    Sammansättningar: provbrytning
  5. ändring av riktning, konflikt, strid (mellan åsikter)
  6. blandning av målarfärg; mycket vitt blandat med lite av en starkare färg
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: bryta
Sammansättningar: radbrytning, brytningstid, armbrytning
Se även tesaurus: Ovänskap, Tvedräkt, Uttalsfel, Ordvarietet, Oenighet, Snedd, Mellanrum
Se även tesaurus: Avbrott, Söndring

Översättningar[redigera]