daga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

daga

  1. (ålderdomligt) böjningsform av dag
    Fraser: ta av daga

Verb[redigera]

Böjningar av daga  Aktiv
Infinitiv daga
Presens dagar
Preteritum dagade
Supinum dagat
Imperativ daga
Particip
Presens dagande, dagandes
Perfekt

daga

  1. bli dag
    ca.1835: Skaldestycken, Frans Michael Franzén:
    Solens återsken från månen måste förblekna, / När hon sjelf går upp, dagande himmel och jord.
    Exempelmeningen passar bättre på uppslaget för presensparticipen.
  2. lysa upp
    1792: Samlade skrifter, 3:89, Johan Henrik Kellgren:
    Bäfven för det ljus, som dagar mina öden.
  3. börja, begynna

Se även[redigera]

Italienska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av daga  Singular Plural
Femininum daga daghe

daga

  1. dolk

Spanska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av daga  Singular Plural
Femininum daga dagas

daga

  1. dolk