danska

Se även Danska.

Svenska

Substantiv

Böjningar av danska 1.	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	danska	danskan
Genitiv	danskas	danskans

Böjningar av danska 2.	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	danska	danskan	danskor	danskorna
Genitiv	danskas	danskans	danskors	danskornas

danska

• uttal: /ˈdànska/

1. ett språk som främst talas i Danmark
2. kvinna från Danmark

   1920: Folklynnen, Carl Gustaf Laurin:

   Han vet också, att det finns oförskämda svenskor, eleganta danskor, trasgranna fransyskor, blyga amerikanskor och turkiska rösträttskvinnor, men det finnes inte så rysligt många av dessa sorter.

Översättningar

språk  

armeniska: դանիերեն (hy) (danieren) bokmål: dansk (no) bretonska: daneg (br) m danska: dansk (da) engelska: Danish (en) estniska: taani (et), taani keel (et) finska: tanska (fi) franska: danois (fr) m

isländska: danska (is) f italienska: danese (it) limburgiska: Dieënsj (li) n polska: duński (pl) ryska: датский (ru) spanska: danés (es) m tyska: Dänisch (de) n volapük: Danänapük (vo)

kvinna från Danmark  

bretonska: Danez (br) f, (mindre vanligt) Danadez (br) f engelska: Dane (en) finska: tanskalainen (fi) nainen (fi)

franska: Danoise (fr) f polska: Dunka (pl) ryska: датчанка (ru) f spanska: danés (es) tyska: Dänin (de) f

Adjektiv

danska

1. böjningsform av dansk

Isländska

Substantiv

Böjningar av danska	Oräknbart
femininum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	danska	danskan
Ackusativ	dönsku	dönskuna
Dativ	dönsku	dönskunni
Genitiv	dönsku	dönskunnar

danska

1. (språk) danska