dräng

Svenska

Substantiv

Böjningar av dräng	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dräng	drängen	drängar	drängarna
Genitiv	drängs	drängens	drängars	drängarnas

dräng -en , -ar

• uttal: /dreŋ/

1. manlig medhjälpare i jordbruket

   Karlsson i Stora Hult anställde fem drängar för att hjälpa till med årets skörd.

2. (nedsättande) person som utför moraliskt tvivelaktiga tjänster åt andra; medlöpare

   Den svenska regeringen blev efter kriget ofta anklagad för att varit drängar åt nazistregimen.

Etymologi

1. Sedan fornsvenska dränger "ung man; tjänare". Troligen av ett gemensamt nordiskt ord med betydelsen "stolpe; tjock käpp".

Fraser

• själv är bäste dräng - att göra något på egen hand är bästa lösningen

Synonymer

jordbruksarbetare

• hjälpreda
• tjänstehjon

medlöpare

• hejduk
• lakej

Sammansättningar

• dräng-stuga
• dräng-tjänst

Översättningar

jordbruksarbetare

• engelska: farmhand ^(en), hind ^(en)
• finska: renki ^(fi)

medlöpare

• engelska: flunkey ^(en), henchman ^(en) lackey ^(en), stooge ^(en)

Se även

• piga