duga
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av duga | Aktiv | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | duga | |||
| Presens | duger | |||
| Preteritum | dugde | |||
| Supinum | dugt | |||
| Imperativ | dug | |||
| Particip | ||||
| Presens | dugande, dugandes | |||
| Perfekt | – | |||
|
||||
| Böjningar av duga | Aktiv | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | duga | |||
| Presens | duger | |||
| Preteritum | dög | |||
| Supinum | dugit | |||
| Imperativ | dug | |||
| Particip | ||||
| Presens | dugande, dugandes | |||
| Perfekt | – | |||
|
||||
duga
- vara tillräckligt bra för att kunna accepteras, om än inte vara riktigt vad man önskade sig
- Om den dög åt din syster, så duger den åt dig.
- Om vi inte har någon bättre duk så får den här gamla duga för idag.
- Den här duger ingenting till.
