elf

Se även Elf.

Afrikaans

Räkneord

elf

1. elva

   Besläktade ord: elfde

Engelska

Substantiv

Böjningar av elf	Singular	Plural
Nominativ	elf	elves
Genitiv	elf's	elves'

elf

1. övernaturligt väsen (i forngermansk religion, i senare folktro, i moderna fantasyverk, rollspel och datorspel); alv, alf
2. övernaturligt väsen (som hjälper tomten); tomtenisse

Etymologi

• Fornengelska ælf; besläktat med fornhögtyska alb (se Albtraum), fornisländska álfr (se älva)

Nederländska

Räkneord

elf

• uttal:    Spela upp^?

1. elva

Svenska

Substantiv

Böjningar av elf	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	elf	elfven	elfvar	elfvarna
Genitiv	elfs	elfvens	elfvars	elfvarnas

elf

1. (ålderdomligt) genom sjätte upplagan av SAOL (1889) ersatt av älf

Tyska

Räkneord

elf

1. elva