enden

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för enden

Hjälpverb: haben

Infinitiv enden
Presensparticip endend
Perfektparticip geendet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich ende du endest er, sie, es endet
Plural wir enden ihr endet sie enden
Preteritum Singular ich endete du endetest er, sie, es endete
Plural wir endeten ihr endetet sie endeten
Imperativ
Singular - ende! -
Plural - endet! enden Sie!
Konjunktiv I
Presens Singular ich ende du endest er, sie, es ende
Plural wir enden ihr endet sie enden
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich endete du endetest er, sie, es endete
Plural wir endeten ihr endetet sie endeten

enden

Synonymer: beenden
  1. sluta