era

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även -era.

Wikipedia har en artikel om:
era (tideräkning)

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av era  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ era eran eror erorna
Genitiv eras erans erors erornas

era

  1. (geokronologi) lång tid; kortare än en eon men längre än en period
    Hyponymer: eoarkeikum, kenozoikum, mesoarkeikum, mesoproterozoikum, mesozoikum, neoarkeikum, neoproterozoikum, paleoarkeikum, paleoproterozoikum, paleozoikum
    Användning: Geologin har namngivit 1 supereon, 4 eoner, 10 eror, 22 perioder, 37 epoker, 95 åldrar.

Översättningar[redigera]

Pronomen[redigera]

era (possessiva pronomen)

  1. possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till de tilltalade (ni) om det ägda eller tillhörande är i flertal; possessivt pronomen i andra person plural med huvudordet i plural

era (reflexiva possessiva pronomen)

  1. reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i andra person plural (ni) och om det ägda eller tillhörande är i flertal; reflexivt possessivt pronomen i andra person plural med huvudordet i plural

Varianter[redigera]

  • edra (ålderdomligt)

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av era  Singular Plural
Nominativ era eras
Genitiv era's eras'

era

  1. era

Italienska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av era  Singular Plural
Femininum era ere

era

  1. epok, tidsålder, era

Verb[redigera]

era

  1. böjningsform av essere

Rwanda[redigera]

Adjektiv[redigera]

era

  1. vit

Spanska[redigera]

Verb[redigera]

era

  1. böjningsform av ser