Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även fa, , FA, , , , och .

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av   Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fäet, vard. fät fän fäna
Genitiv fäs fäets, vard. fäts fäns fänas

  1. kreatur, boskap
  2. enfaldig person; idiot
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska  (”boskap, egendom”), av fornnordiska , av urgermanska *fehu (”boskap, egendom”). Ytterst av urindoeuropeiska *peḱu- (”boskap”), av *peḱu- (”rycka” t.ex. ull el. hår) som även givit upphov till bland annat får samt norska faks (”man” (på t.ex. häst)). Besläktat med bland annat engelska fee (”avgift”), tyska Vieh (”boskap”), isländska  (”boskap, tillgångar, pengar”), latinska pecus (”får, boskap”) (jämför pekoral, pekuniär), sanskrit पशु (páśu, ”boskap”), litauiska pēkus (”boskap”), gotiska 𐍆𐌰𐌹𐌷𐌿 (faihu, ”boskap”) samt fornarmeniska ասր (asr, ”ull”).
Sammansättningar: fjäderfä, flygfä, fyrfotafä, fågelfä, fäaktig, fäbod, fäbroms, fäfot, fägång, fähund, fähus, fälad, fänad, färist, förfäa
Fraser: folk och fä
Se även tesaurus: Ohövlighet, Stympare, Dumhuvud, Oförnuft, Djur

Översättningar[redigera]