föranleda

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av föranleda  Aktiv Passiv
Infinitiv föranleda föranledas
Presens föranleder föranleds (föranledes)
Preteritum föranledde föranleddes
Supinum föranlett föranletts
Imperativ föranled
Particip
Presens föranledande, föranledandes
Perfekt föranledd

föranleda

  1. ge anledning till; vålla, orsaka
    Statsministerns uttalande föranledde en stor debatt
  2. få någon att göra något mot sin vilja, tvinga på ett milt sätt
    Jag kände mig föranledd att begära ordet.

Översättningar[redigera]