förhållande
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av förhållande | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | förhållande | förhållandet | förhållanden | förhållandena |
| Genitiv | förhållandes | förhållandets | förhållandens | förhållandenas |
förhållande
- den ömsesidiga medvetenheten samt samlevnadsbenägenheten som återfinns mellan två eller fler människor eller mellan andra objekt; särskilt om sexuella, känslomässiga eller äktenskapliga förhållanden
- Har Anders ett förhållande med Elin?
- Han hade inte något vidare bra förhållande till sina föräldrar.
- samband
- Förhållandet mellan ekonomisk rikedom och lycka är inte enkelt och entydigt.
- kvot
- Förhållandet mellan talen 100 och 25 är lika med 4.
- omständighet
- Jag önskar att förhållandena hade varit bättre.
[redigera] Synonymer
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Se även
[redigera] Översättningar
socialt
samband
|