förlåta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av förlåta  Aktiv Passiv
Infinitiv förlåta förlåtas
Presens förlåter förlåts, förlåtes
Preteritum förlät förläts
Supinum förlåtit förlåtits
Imperativ förlåt
Particip
Presens förlåtande, förlåtandes
Perfekt förlåten

förlåta

  1. ursäkta; acceptera, och gå med på att glömma bort, en handling som kan ses som en oförrätt
    förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro (Herrens bön)
  2. (ålderdomligt) lämna, överge
    1928: Natten går tunga fjät, Arvid Rosén:
    Natten går tunga fjät / runt gård och stuva / kring jord som sol förlät / skuggorna ruva

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]