förmåga

Svenska

Substantiv

Böjningar av förmåga	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förmåga	förmågan	förmågor	förmågorna
Genitiv	förmågas	förmågans	förmågors	förmågornas

förmåga

1. det att kunna göra något

   Min ovanligaste förmåga ligger i att memorera siffror i tal.

2. det att ofta, mindre avsiktligt, göra något

   Han har en osedvanlig förmåga att försvinna.

3. person som har en särskild förmåga(1); någon som kan göra något speciellt (och göra det väl)

   Talangjakten drog till sig ett stort antal lokala förmågor.

Antonymer

det att kunna göra något

• oförmåga

Besläktade ord

• förmögen

Översättningar

det att kunna göra något  

bokmål: evne (no) m engelska: ability (en), capacity (en)

polska: zdolność (pl) f, umiejętność (pl) f turkiska: kabiliyet (tr) (kābiliyet), kapasite (tr) tyska: Fähigkeit (de) f, Kapazität (de) f

det att ofta, mindre avsiktligt, göra något  

bokmål: evne (no) m

polska: zdolność (pl) f, dar (pl) m

person som har en särskild förmåga(1); någon som kan göra något speciellt (och göra det väl)  

bokmål: talent (no) n

polska: talent (pl) m turkiska: kabiliyet (tr) (kābiliyet), yetenek (tr) tyska: Talent (de) n

Se även

• färdighet