förställa
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Verb[redigera]
| Böjningar av förställa | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | förställa | förställas |
| Presens | förställer | förställs (förställes) |
| Preteritum | förställde | förställdes |
| Supinum | förställt | förställts |
| Imperativ | förställ | – |
| Particip | ||
| Presens | förställande, förställandes | |
| Perfekt | förställd | |
förställa
- medvetet förändra något från dess naturliga skepnad (så att det inte längre känns igen, kanske i syfte att vilseleda)
- Han förställde rösten så att jag inte kände igenom honom i telefonen.
- Man skall inte förställa sig.
- Användning: Ordet skall inte blandas ihop med föreställa.
- Besläktade ord: förställning
Översättningar[redigera]
medvetet förändra något från dess naturliga skepnad (så att det inte längre känns igen, kanske i syfte att vilseleda)
- tyska: verstellen (de)