fager

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av fager  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum fager
Neutrum fagert
Bestämd
singular
Maskulinum fagre fagrare fagraste
Alla fagra fagraste
Plural fagra fagraste
Predikativt
Singular Utrum fager
Neutrum fagert fagrare fagrast
Plural fagra
 
Adverbavledning fagert

fager

  1. (något ålderdomligt) skön, vacker
    Användning: Fager är liden och aldrig har den synts mig så fager förr–åkrarne hvitgule och tunen slagna. Hem vill jag åter rida. (ur Njals saga, översatt av Albert Ulrik Bååth, 1879)
    Etymologi: Fornsvenska fagher (komparativ fæghre, superlativ fægherst), fornisländska fagr, nyisländska fagur forndanska fager, fornsaxiska och fornhögtyska fagar, fornengelska fæger, gotiska fagrs, av ett urgermanskt *faʒra-, bildat med en r-avledning till roten *faʒ-, som även återfinns i fägna och, med avljud foga. Ordets ursprungliga betydelse antas vara ’lämplig’ ’passande’.
    Besläktade ord: fägring, fagerhet, fagerlek

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

fager

  1. böjningsform av fag