fall

Se även fäll, fåll och Fall.

Svenska

Substantiv

Böjningar av fall	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fall	fallet	fall	fallen
Genitiv	falls	fallets	falls	fallens

fall

1. det att falla, särskilt från en högre höjd till en lägre

   Som tur var klarade datorn fallet från bordet.

2. arbete (problem) någon tagit på sig att utföra (lösa), särskilt polisiärt eller medicinskt

   Läkare under utbildning studerar många olika fall.

   Polisen tänker förmodligen lägga ned fallet i brist på bevis.

3. händelse, tilldragelse

   I så fall vill jag avbryta operationen.

4. besegran

   Roms uppgång och fall.

Fraser

händelse

• i annat fall
• i alla fall
• i så fall
• i vanliga fall
• i varje fall
• i vissa fall

Besläktade ord

• falla

Sammansättningar

• dödsfall
• fallfrukt
• fallstudie
• försäkringsfall
• nödfall
• rättsfall
• vårdfall
• överfall
• specialfall

Översättningar

det att falla  

bokmål: fall (no) engelska: fall (en) franska: cas (fr) m

tyska: Fall (de) m, Sturz (de) m

arbete  

bokmål: tilfelle (no), sak (no) engelska: case (en) franska: cas (fr) m

tyska: Fall (de) m, Vorgang (de) m

händelse  

bokmål: fall (no) engelska: case (en) franska: condition (fr) f, cas (fr) m

tyska: Fall (de) m, Bedingung (de) f

besegran  

bokmål: fall (no), undergang (no) engelska: fall (en) franska: chute (fr) f

tyska: Fall (de) m, Untergang (de) m

Bretonska

Adjektiv

fall

1. dålig

Engelska

Substantiv

Böjningar av fall	Singular	Plural
Nominativ	fall	falls
Genitiv	fall's	falls'

fall

1. fall; handlingen att falla
2. minskning, nedgång
3. fall, besegran
4. (amerikansk engelska) höst

   Synonymer: autumn (brittisk engelska)

Verb

Böjningar av fall	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	fall	falls	fall
Preteritum	◀	fell	▶
Perfektparticip	◀	fallen	▶
Presensparticip	◀	falling	▶

fall

1. falla

Isländska

Substantiv

Böjningar av fall	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fall	fallið	föll	föllin
Ackusativ	fall	fallið	föll	föllin
Dativ	falli	fallinu	föllum	föllunum
Genitiv	falls	fallsins	falla	fallanna

1. fall
2. kasus

Sammansättningar

áhrifsfall ávarpsfall deildarfall eignarfall fjarverufall íferðarfall nefnifall nærverufall samvistarfall

staðarfall sviftifall tilgangsfall tækisfall úrferðarfall verufall þágufall þolfall