falla

Se även fälla och fålla.

Svenska

Verb

Böjningar av falla	Aktiv
Infinitiv	falla
Presens	faller
Preteritum	föll
Supinum	fallit
Imperativ	fall
Particip
Presens	fallande, fallandes
Perfekt	fallen
Not: perfektparticip främst i betydelserna 2 och 3

falla

1. okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält

   Hon föll från nedersta våningen, men fick inga allvarliga skador.

   Jag är trädets vän. Därför äter jag bara fallen frukt.

2. (militärt) bli intagen av fienden

   Efter två veckors belägring föll staden till ockupanterna.

3. (sport) förlora en tävling eller en match mot någon man sett en möjlighet att slå

   I spurtuppgörelsen om tredjepriset föll Andersson mot den ryske åkaren.

Besläktade ord

• fälla

Fraser

• falla av - ramla av
• falla för - förälska sig i
• falla ifrån / falla från
• falla i någons händer
• falla i sömn - somna
• falla i glömska - glömmas bort
• falla med flaggan i topp - förlora trots att man kämpat väl; förlora hedersamt
• falla mellan två stolar
• falla någon in - få för sig
• falla pladask - falla helt utan kontroll
• falla omkull - ramla (omkull), trilla (omkull), välta
• falla till föga - ge upp sitt motstånd mot
• falla ur bruk - upphöra att användas

Översättningar

röra sig nedåt  

engelska: fall (en); (falla omkull) fall over (en); (falla av) fall off (en); (falla i sömn) fall asleep (en) esperanto: fali (eo) franska: tomber (fr) italienska: cadere (it)

polska: spadać (pl), upadać (pl) tjeckiska: spadnout (cs), padat (cs), upadnout (cs), padnout (cs), klesat (cs), klesnout (cs) tyska: fallen (de)