finländska

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av finländska  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ finländska finländskan finländskor finländskorna
Genitiv finländskas finländskans finländskors finländskornas

finländska

  1. en kvinnlig medborgare i Finland, oavsett till vilken språkgrupp hon tillhör
    Användning: Då man särskilt vill framhålla att en kvinna från Finland tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finska" begagnas.
    Om man däremot vill särskilt framhålla att en kvinna från Finland tillhör den svenskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finlandssvenska" begagnas.
    Benämningen finländska är alltså ett samlingsnamn för en kvinna från Finland, oavsett etnisk bakgrund.
    Det bör dock påpekas att man i Sverige inte alltid har klart för sig distinktionen mellan substantiven "finska" och "finländska".
    Finländska används inte för att beteckna språket finska, se finländsk.

Etymologi[redigera]

Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett neutralt samlingssubstantiv för en kvinna från Finland, oavsett till vilken språkgrupp hon tillhör. På så sätt togs substantivet "finländska" i bruk.

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]

Adjektiv[redigera]

finländska

  1. böjningsform av finländsk