flertall

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av flertall  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ flertall flertallet flertall flertalla, flertallene
Genitiv flertalls flertallets flertalls flertallas, flertallenes

flertall n

  1. (grammatik) pluralis

Synonymer[redigera]

Antonymer[redigera]