gen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
gen

Se även Gen.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av gen  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gen genen gener generna
Genitiv gens genens geners genernas

gen u

  1. (biokemi) sekvens av nukleotider i DNA som kodar för ett enskilt protein; arvsanlag
    En människa har omkring 30 000 gener.
    Det ligger i generna.
    Etymologi: Myntat 1909 av den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen som en ombildning av en äldre term pangen (tyska). Definierat i svensk text 1913, använt åtminstone så tidigt som 1922. Kopplat till äldre begrepp som genetik (belägg på svenska från 1912), genesis.
    Besläktade ord: genetik, genetisk
    Sammansättningar: genbärare

Översättningar[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av gen  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum gen
Neutrum gent
Bestämd
singular
Maskulinum genare
Alla gena genaste
Plural gena genaste
Predikativt
Singular Utrum gen
Neutrum gent genare genast
Plural gena
 
Adverbavledning gent

gen

  1. (om väg) som går rakt till målet och därigenom är kortare än alternativen; utan omväg
    1920: Herdabref till Prästerskapet i Västerås Stift, Einar Billing:
    Från prästgården är vägen gen till kyrkan.
    Varianter: gin
    Besläktade ord: gena, genast, genom, gent
    Sammansättningar: genväg

Fornsvenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

gen

  1. rak, gen

Preposition[redigera]

gen

  1. mot, emot, mittemot
  2. tillbaka

Etymologi[redigera]

Av fornnordiska gegn, jämför även isländska gegn. Se även svenska gen-.

Grammatik[redigera]

Styr dativ, eller även senare ackusativ.

Tyska[redigera]

Preposition[redigera]

gen

  1. mot

gen Osten

mot öster